Appell Förlag

I en stort uppslagen recension uppmärksammar Dagens Nyheter Ulrika Gustafssons bok Min ljusa stad – Sally Salminen, livet och litteraturen.

Philip Teir fokuserar på den smått osannolika levnadsbanan, med Sally Salminens sensationella debutroman Katrina från 1936, som gjorde henne världsberömd över natt och ämne för Nobelprisspekulationer – och kontrasten mot den långa men föga uppmärksammade karriären som författare och journalist som följde därefter.

Teir välkomnar denna senkomna biografi, som ger en bredare blick över författarskapet, därtill gjord både “omsorgsfullt och med forskarens sakliga blick”.

Läs Philip Teirs anmälan i Dagens Nyheter

Läs mer om Min ljusa stad

Den pågående utgivningen av Henry Parlands samlade verk har av kritiker mottagits synnerligen väl. Nu är den tredje volymen publicerad – och nu är det poetens egen kritik som står i fokus.

Den finlandssvenske författaren verkade under sin tid i Litauen 1929–1930 som journalist och kritiker i finländsk och litauisk press. I Kritik samlas nu för första gången hans samtliga artiklar på tyska och svenska, både publicerade och tidigare otryckta.

Läs mer om Kritik

Möt bokens författare Magdalena Gram i samtal med intendent Sophie Allgårdh.

Datum: Torsdag 5 december 2019 kl. 18.00–19.00
Plats: Munchsalen
Arrangör: Thielska Galleriet
Förlag: Appell Förlag

Trots att Hildur Hults liv (1872–1904) avbröts tidigt hann hon få prestigefyllda uppdrag och som ung kvinnlig konstnär sätta avtryck i en värld dominerad av män. Hon tog intryck av William Morris och Ellen Key och hennes konstnärskap uppvisar en mångsidighet där konst och liv är intimt sammanflätade.

Stanna gärna efter samtalet och mingla i Café Monika Ahlberg med författaren. Specialerbjudande för ett glas vin och en smörgås.

Anmälan: info@thielskagalleriet.se

Läs mer: www.thielskagalleriet.se/evenemang

Vi Läser ägnar ett helt nummer åt finlandssvensk litteratur, där redaktionen i samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland lyfter fram den rika finlandssvenska litteraturen.

Kjell Westö, Edith Södergran, Henry Parland, Gunnar Björling, Tove Jansson, Tua Forsström, Merethe Mazarella, Märta Tikkanen, Monika Fagerholm, Ulla-Lena Lundberg…  Böcker om några av storheterna – Henry Parland och Gunnar Björling – är utgivna i samarbete med Appell Förlag.

Även Dagens Nyheter uppmärksammar detta och fäster sig särskilt vid Ulrika Knutsons porträtt av Sally Salminen – som är föremål för en biografi utgiven av Ulrika Gustafsson på Appell och SLS.

“Läs om legender” – Scandinavian Retro rekommenderar två av de senaste böckerna från Appell Förlag: de bildrika biografierna Elsa Gullberg – ett liv i textil och Astrid Sampe – förnyare av svensk industritextil. Om två legendariska formgivare och affärskvinnor i textilvärlden.

Läs mer:

Henry Parland – Dikter

Henry Parland – Prosa

Henry Parland – Kritik

»Mitt språk är ej i orden« – Gunnar Björlings liv och verk 
av Fredrik Hertzberg

Min ljusa stad – Sally Salminen, livet och litteraturen
av Ulrika Gustafsson

Astrid Sampe – Förnyare av svensk industritextil
av Anne-Marie Ericsson

Elsa Gullberg – Ett liv i textil
av Elisabet Stavenow-Hidemark

I ett tidigare nummer av Alma intervjuades Tomas Brytting om sin bok Äga, leva, dö. I tidningen bjöds också läsarna in att delta i ett boklotteri. Och responsen blev enorm!

I det senaste numret skriver redaktionen: “Almas bokutlottningar genererar alltid många svar men septembernumrets bok, Äga, leva, dö av Tomas Brytting slog alla rekord. Så snart tidningen landade i era brevlådor tog det fart, och sedan forsade svaren formligen in i våra mejlboxar under flera veckors tid. Hundratals och åter hundratals personer ville vara med för att få just den här boken. Ovanligt i sammanhanget är också att många skrivit egna små berättelser om varför just de så gärna ville vinna ett ex av ”Äga, leva, dö”. Normalt skickar de tävlande in enbart sina kontaktuppgifter. Här nedan återger vi några insändare anonymt.”

Se axplocken med läsarnas citat

Läs mer om Äga, leva, dö. Från föremål till egodel – en moralisk betraktelse av tingen

Nu är den här, boken om Per O. Hallman.

Per Hallman (1869–1941) är en av våra stora svenska stadsplanerare och arkitekter, under 1900-talets första decennier en klart lysande stjärna, nu mer aktuell än någonsin. Inspirerad av bland andra den österrikiske stadsplaneraren och arkitekten Camillo Sitte introducerade han en ny skola för konstnärlig stadsbyggnadskonst.

I Hallmans vision fanns plats för alla. Storgårds­kvarteren för arbetarfamiljer, de eleganta enfamiljs- och flerfamiljshusen och de småskaliga trädgårdsstäderna i Stockholm har mycket gemensamt med de andra Hallmanska platserna runt om i Sverige. De är alla ödmjukt infogade i stadsplanen efter terrängens förutsättningar.

Detta är en unik sammanställning av Per Hallmans idéer, stadsplaner, egenritade hus samt de influenser som påverkade honom och hans samtid. Skribenterna är stadsplanerare, arkitekter, historiker och forskare som ger en tankeväckande bild av en vacker och mänsklig samhällsarkitektur, möjlig för framtida stadsbyggare att inspireras av.

Medverkande: Aleksander Wolodarski, Anders Bergström, Ann-Charlotte Backlund, Claes Caldenby, Eva Gabrielsson, Johan Knutsson, Johan Mårtelius, Kjell Forshed, Laila Reppen, Lars Nyberg, Maria Flinck, Mats Deland, Monica Andersson, Stina Hagelqvist, Susanne Ingo och Ulrich Lange.

Per O. Hallman – Stadsplanekonstens förnyare är Samfundet S:t Eriks årsbok 2019.

Läs mer om Per O. Hallman – Stadsplanekonstens förnyare

Svenska Dagbladet väljer de fem bästa böckerna just nu.

På plats 1: Jag målar som en gud – Ellen Thesleffs liv och konst av Hanna-Reetta Schreck. Ges ut i samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland.

Läs mer om Jag målar som en gud

Välkommen till författarkväll!

Maria Ripenberg berättar om sin bok Historiens vita fläckar – Om rasismens rötter i Sverige.

Plats: Gamla stans bokhandel, Stora Nygatan 7

Datum: Torsdagen den 14 november, kl. 18.00

Läs mer om evenemanget

Läs mer om Historiens vita fläckar

“Ulrika Gustafssons Min ljusa stad är en ytterst angelägen, efterlängtad och välskriven biografi över Ålands största författare och kulturpersonlighet”, skriver Tomi Riitamaa i Nya Åland: “En lysande biografi”.

Ulrika Gustafsson berättar om sin bok vid tre tillfällen i tät följd:

Boksignering
Datum: Lördagen den 9 november kl 14.00
Plats: Mariehamns bokhandel

Boksamtal
Datum: Söndagen den 10 november kl 15.00–17.00
Plats: Mariehamns bibliotek
I diskussionen medverkar: Ulrika Gustafsson, Stig Wennström, Eva Johansson, Laura Ruohonen. Moderator: Katarina Gäddnäs.

Författarkväll: Hela världen en ö – om att drabbas av världen och gräva där man står
Datum: Måndagen den 11 november kl 18.00–20.00
Plats: Svenska litteratursällskapets hus, Riddaregatan 5, Helsingfors
Medverkande: Eva Odrischinsky, Carina Karlsson och Ulrika Gustafsson. Samtalet leds av Philip Teir.

Läs mer om Min ljusa stad – Sally Salminen, livet och litteraturen

Forum för Afrikastudier och Upsala Nya Tidning anordnar författarsamtal med Maria Ripenberg – författare, journalist och filosofie hedersdoktor vid Uppsala universitet – till vardags ledarskribent och debattredaktör på Upsala Nya Tidning.
Moderator:  Sten Hagberg, professor i kulturantropologi, Uppsala universitet

Stereotyper och reproducerade lögner som sprids i dag, liksom rasistiska strukturer i samhället, har historiska rötter. Men delar av berättelsen om Sveriges historia flyttades i mitten på förra seklet ut i marginalen och förtegs. För att kunna börja utrota fördomar krävs mer kunskap. Maria Ripenbergs bok tar sin utgångspunkt i forskning som alltjämt lyser med sin frånvaro i de flesta läromedel, uppslagsverk och andra medier. Ännu på 2010-talet har historien vita fläckar…

Datum: Torsdagen den 7 november kl 16.15 till 17.30
Plats: Uppsala universitet, Ihresalen, Engelska Parken, Thunbergsvägen 3H

Inbjudan

Läs mer om Historiens vita fläckar – Om rasismens rötter i Sverige

Tomas Brytting, författare till Äga, leva, dö – Från föremål till egodel, intervjuas i senaste numret av Alma av Magnus Nordström.

Vårt förhållande till föremål är bokens ämne – och böcker är föremål de också. I artikeln berättar Tomas Brytting om den betydelse just denna bok har för honom. Hans beskrivning tar sig en för boken karakteristisk form: “Jag har levt med detta under så lång tid att jag och boken flyter ihop. Den har förvandlats till ett föremål som tagit sig över min existentiella tröskel och blivit en integrerad del av min identitet och är numera vad jag kallar en egodel.”

Magnus Nordströms reflektion om boken följer liknande banor: “Äga, leva, dö är ett nogsamt genomtänkt alster. Inte enbart texten och forskningen som ligger som grund för denna, utan hela produktionen. Formatet, fotot, typografin, formgivningen, omslagsdesignen, trycket, den partiella lamineringen, bokmärkessnöret och bindningen är medvetna val för att åstadkomma ett föremål, mer än enbart en bok.”

Läs artikeln på Almas hemsida

Läs mer om Äga, leva, dö. Från föremål till egodel – en moralisk betraktelse av tingen

Appell Förlag deltar tillsammans med Svenska litteratursällskapet i Finland med flera arrangemang vid bokmässan i Helsingfors 24–27 oktober – se nedan.

För fullständigt program se bokmässans hemsida.

Välkommen!

Tors 24/10 – 14:00
Målande kvinnor i Paris
Många kvinnliga konstnärer reste till Paris för att utbilda sig i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, bland dem Ellen Thesleff och Sigrid Schauman.
Med: Hanna-Reetta Schreck och Camilla Granbacka

Tors 24/10 – 16:30
Jag målar som en gud. Ellen Thesleffs liv och konst
Ellen Thesleff är en av Finlands första expressionister och hör till Nordens främsta målare. Hon var en modig visionär och banbrytare i en tid då den moderna världen gjorde sitt intåg. I den första biografin om henne på svenska presenteras hennes mångfasetterade konst och hennes fascinerande privatliv med unika fotografier.
Med: Hanna-Reetta Schreck

Tors 24/10 – 17:30
Den okände Henry Parland
Henry Parland dog när han var 22 år, ändå är hans författarskap betydande, både kvalitativt och kvantitativt. Hans författarskap samlas nu i fyra volymer som berättar hela historien om hans liv och estetik, också sådant vi inte förut visste.
Med: Per Stam och Elisa Veit

Fre 25/10 – 11:30
Hildur Hult – konstnärslöfte i allkonstens tid
Trots att Hildur Hults liv (1872–1904) avbröts tidigt hann hon få prestigefyllda uppdrag och som ung kvinnlig konstnär sätta avtryck i en värld dominerad av män. Hennes konstnärskap uppvisar en mångsidighet där konst och liv är intimt sammanflätade.
Med: Magdalena Gram

Fre 25/10 – 12:00
Kvinnoliv på Åland
Det finns en rad åländska kvinnliga prosaister, från Sally Salminen till Carina Karlsson. Varifrån kommer de starka kvinnliga berättelserna? Har kvinnor varit speciellt funtade för att klara en tillvaro kantad av havet och männen som kommer och går?
Med: Ulrika Gustafsson och Carina Karlsson

Fre 25/10 – 14:30
Eget rum och egna pengar – om att bryta mönster som kvinnlig konstnär
En ny generation kvinnliga konstnärer kring sekelskiftet 1900 skapade sig en framtid på egna villkor och med egna pengar. Men vilket var priset i en tid då konstvärlden dominerades av män? Ett samtal om Ellen Thesleff, Hildur Hult och Sally Salminen.
Med: Hanna-Reetta Schreck, Magdalena Gram och Ulrika Gustafsson

Lör 26/10 kl. 12:30
Min ljusa stad – Sally Salminens liv och författarskap
Sally Salminen skapade oordning. Hon gjorde en klassresa från småbrukardotter till hembiträde i New York och slutade som hyllad romanförfattare. Hon har framställts som folklivsskildrare och enboksförfattare, men det finns så mycket mer att upptäcka.
Med: Ulrika Gustafsson

I sin understreckare om Jag målar som en Gud av Hanna-Reetta Schreck konstaterar Magdalena Gram att konsthistorieskrivningens luckor fortfarande behöver fyllas med bidrag om “kvinnliga konstnärer”.

Gram använder citattecken, med en anspelning på biografins föremål. Ellen Thesleff ville inte bli kallad “kvinnlig” konstnär.

Thesleff (1869–1954) var verksam under den finska guldåldern och ställde bl.a. ut tillsammans med Helene Schjerfbeck. Men där Schjerfbeck slog igenom, med en aura av sårbart kvinnligt geni, väckte Thesleff inte samma intresse – kanske sammanhängande med att hon snarare var livsglad och självständig, menar Schreck. Schreck beskriver Thesleff som både kompromisslös och kantig.

Biografin följer konstnären i hennes utveckling från symbolism mot modernism, och berättar bl.a. om de många konstnärligt betydelsefulla vistelserna i Italien. Sammanfattningsvis, skriver Gram, är Schrecks biografi ett tungt vägande bidrag till kunskapen om Ellen Thesleffs liv och verk.

Läs Svenska Dagbladets understreckare

Läs mer om Jag målar som en gud – Ellen Thesleffs liv och konst