Välkommen till författarkväll!
Hanna-Reetta Schreck, som skrivit den nyutkomna Jag målar som en gud, kommer till Gamla Stans bokhandel för ett samtal med Wivan Nygård-Fagerudd.
Plats: Gamla stans bokhandel, Stora Nygatan 7
Datum: Tisdagen den 17 september, kl. 18.00
Läs mer om Jag målar som en gud – Ellen Thesleffs liv och konst
Zacharias Topelius var vid decennierna kring 1900-talets mitt den mest lästa författaren i Sveriges Radios »Dagens dikt«. Han är inte bortglömd idag, denna finlandssvenska 1800-talsstorhet. Jonas Nordin, professor i bok- och bibliotekshistoria i Lund, tar i sin positiva understreckare om forskningsantologin Författaren Topelius upp några av de olika aspekterna av författarskapet och dess fortlevnad.
Nordin nämner särskilt storverket Fältskärns berättelser. Den historiska skrönan har lyckats nå nya läsare inte minst tack vare att den har kunnat anpassas för olika medier, t.ex. som Illustrerad Klassiker-serie.
Läs Jonas Nordins understreckare i Svenska Dagbladet
Läs mer om Författaren Topelius – med historien mot strömmen
Per Stam och Fredrik Hertzberg berättar och samtalar med Jonas Ellerström om poeterna Gunnar Björling och Henry Parland, två av den finlandssvenska modernismens mest framstående namn. Till detta suggestiv uppläsning av Johan Fagerudd.
Plats: Stockholms stadsbibliotek, Sveavägen/Odengatan, Stockholm
Datum: Måndagen den 9 september, kl. 18.00
Läs mer om evenemanget på Stadsbibliotekets hemsida
Läs mer om Henry Parland, Dikter
Ålandstidningen intervjuar Ulrika Gusfafsson om hennes biografi om Sally Salminen. Uppmärksamheten kommer i god tid – boken föreligger först den 25 september.
Den åländska författaren Sally Salminen gjorde sensationell debut 1936 med romanen Katrina. Ett omfattande skribent- och författarskap följde, men uppmärksamheten blev aldrig densamma. Gustafsson ger med sin bok en mer fullödig bild av en sammansatt person och ett författarskap som präglades av socialt patos och inte väjde för att ge kvinnans och barnets perspektiv på världen.
Läs mer om Min ljusa stad – Sally Salminen, livet och litteraturen
Historiens vita fläckar – Om rasismens rötter i Sverige
Maria Ripenberg
En ny drabbande bild av svensk historia – om hur rasismen vilar på en historisk grund som länge varit negligerad.
Min ljusa stad – Sally Salminen, livet och litteraturen
Ulrika Gustafsson
Ett fängslande porträtt av den åländska småbrukardottern som gjorde världssuccé med romanen Katrina.
Utsatthet och ansvar – Flickan med svavelstickorna i vår tid
Gunilla Silfverberg (red.)
Initierade forskare ger nya tankeväckande perspektiv på hur det är att vara människa i dagens välfärdssamhälle.
Hildur Hult – Konstnärslöfte i allkonstens tid
Magdalena Gram & Anne De Geer
En mångsidig konstnär som trots sitt korta liv lämnade bestående avtryck när liv och konst flätades samman.
Etisk kod för chefer
Erica Falkenström
Kunskap, verktyg och etiska riktlinjer som ger värdefullt stöd i chefens vardag och bidrar till en medveten organisationskultur.
Jag målar som en gud – Ellen Thesleffs liv och konst
Hanna-Reetta Schreck
Banbrytare och en av Nordens mest framstående målare.
Stora finlandssvenska festboken
Anne Bergman & Carola Ekrem
Experter på festseder i Svenskfinland, om Runebergsdagen och många andra festligheter.
Författaren Topelius – med historien mot strömmen
Pia Forssell & Carola Herberts (red.)
Topelius mångfasetterade författarskap i ny belysning.
Per Olof Hallman – Stadsplanekonstens förnyare
Ann Pålsson (red.)
Portalfigur för den konstnärliga stadsbyggnadskonsten och arkitekten bakom våra mest älskade trädgårdsstäder.
Prosa, Henry Parland
Utg. Elisa Veit
I Henry Parlands Skrifter 2 finns hans samtliga berättande kortare texter och ett tiotal dagboksanteckningar.
Hanna-Reetta Schrecks fylliga och välskrivna bok Jag målar som en gud om Ellen Thesleffs liv och konst ligger klar.
Ellen Thesleff (1869–1954) var en stark och modig visionär som inte kompromissade i sitt konstnärskap. Hon har befunnit sig i skuggan av sin tidsfrände Helene Schjerfbeck, men nu föreligger den fängslande biografin i svensk översättning av Camilla Frostell.
Försjunk i berättelsen, brevväxlingen, konsten och fotografierna.
Ges ut i samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland.
Läs mer om Jag målar som en gud – Ellen Thesleffs liv och konst
En klassiker kan alltid tas upp på nytt. En av många infallsvinklar i antologin om Zacharias Topelius handlar om hur “Fältskärns berättelser” levt vidare i serieform.
I sin anmälan av Författaren Topelius – med historien mot strömmen i BTJ skriver Håkan Grissler att boken ger ”en rikedom av perspektiv på Zacharias Topelius” och ”utgör en mycket bra introduktion till en av gårdagens kulturella giganter”.
Läs Håkan Grisslers anmälan i BTJ
Läs mer om Författaren Topelius – med historien mot strömmen
Henry Parland upphör inte att fascinera. I sin anmälan i Sydsvenskan fäster sig Ann Lingenbrant vid hur modern hans poesi är, trots att föremålen för dikterna är nog så daterade:
”Nittio år senare har provokationerna förvandlats till vintagekolorerad charm. Få saker är väl så föråldrade i vår klimatfebriga epok som kärleksförklaringar till bensin, bildäck och konsumtion.
Samtidigt är mycket hos Henry Parland levande och, ja, modernt. Flera av hans dikter kunde lika gärna ha varit skrivna på det lekfullt experimenterande 60-talet, det blänkande urbana 80-talet eller ett lakoniskt ironiskt Twitterkonto idag.
De illusionslösa klacksparkarna och ångestfyllda tomhetsgrimaserna är lika färgade av sin tid som tidlöst ungdomliga, och författarens aktiekapital på ”500.000 oroliga tankar” har långtifrån tappat i värde. När han förkunnar att idealen reas ut, men att vi måste sänka priset ännu mer, ja, då tycker man sig stå inför en samtidspoet.”
Olof Petersson funderar på sommarläsning för statsvetenskapligt intresserade i ett inlägg på Politologerna. Vid sidan om några läsvärda amerikaner framhåller han även en svensk tradition med välskrivna faktaböcker. Bland nutida författare nämner han Li Bennich-Björkman:
»Svenska statsvetare har också varit framgångsrika när det gäller att skriva begripligt och innehållsmättat. Några har varit särskilt skickliga i sakprosans konst. Det är fortfarande en njutning att läsa Herbert Tingsten och Carl Arvid Hessler. Bland dagens statsvetare är Li Bennich-Björkmans ”Sörja ett liv, leva ett annat: om flyktingens mörker och ljus” (2017) en bok som håller samma litterära kvalitet.«
Magnus Västerbro skriver om kärlek i Dagens Nyheter, närmare bestämt om kärlek i äktenskap genom historien.
Han inleder sin artikel med en episod ur Brita Plancks bok Förnuft eller känsla – Adel kärlek och äktenskap som beskriver hur Malla Montgomery tackar nej till det goda partiet Adolf Mörner på grund av att hon inte älskar honom.
Mallas nej daterar sig till 1803. Men Magnus Västerbro hittar många exempel, bl.a. i Brita Plancks bok, på att känslor – inte bara ekonomi och status – kunde ha en avgörande roll för äktenskapsbildning långt före 1800-talet.
Evelina Stenbeck ger en grundlig genomlysning av Anna Möller-Sibelius bok Dikt och ideologi i senaste numret av Nordisk poesi.
Ämnet är Gösta Ågrens, Lars Huldéns och Claes Anderssons poesi från 1960– och 70-talen. Ågrens allmänna och politiska idealism, Huldéns kristendom och Anderssons naturvetenskapliga ateism är de ideologiska huvudspåren, och Möller-Sibelius tydliggör dikternas idéhistoriska sammanhang.
“Den aktuella periodens diktning har till stora delar gått både forskning och litteraturdebatt obemärkt förbi”, skriver Stenbeck: “Möller-Sibelius tar sig an uppgiften att fylla kunskapsluckorna med entusiasm, kunnighet och skrivglädje. Det är enkelt att hålla med författaren om att 1960- och 70-talens poesi är både ‘läsvärd, tankeväckande och rolig’.”
Den avgränsade tidsperioden ter sig mycket väl vald för en undersökning av tematiken, skriver Stenbeck, och ser bokens styrka i “de ingående närläsningarna av författarskapen och hur samtidens diskurser bryts och fogas in i respektive dikt”.
Läs Evelina Stenbeck anmälan i Nordisk poesi
Läs mer om Dikt och ideologi – Gösta Ågrens, Lars Huldéns och Claes Anderssons 1960–70-talspoesi
Tomas Brytting om det svåra valet av studentpresent.
I Utsatthet och ansvar – flickan med svavelstickorna i vår tid ger initierade forskare nya perspektiv på hur det är att vara människa i dagens välfärdssamhälle.
Antologins författare tar alla avstamp i H.C. Andersens saga “Den lilla flickan med svavelstickorna”. Mänsklig utsatthet, livets slutskede, etik och moral, lidande och hopp, men även barns rättigheter, klassklyftor och bristen på jämlikhet är några av de frågor som sagan ställer på sin spets.
Författarna i boken är alla verksamma vid Ersta Sköndal Bräcke högskola: Gunilla Silfverberg (red.), Mats J. Hansson, Sofia Morberg Jämterud, Moira von Wright, Jennifer Bullington, Johanna Schiratzki, Oskar Ekberg, Rebecka Andersen, Anna O’Sullivan, Maria Eriksson, Susanne Larsson, Titti Melin-Johansson, Lennart Nordenfelt.
I boken medverkar även studenterna Emmanuel Hjelm, Maria Resén, Fredrika Jevrell, Eva-Lotta Bengtsson, Victoria Grahn Sherin och Saneh Nordenmark.
Välkommen på bokrelease!
Plats: Ersta Sköndal Bräcke högskola, Stigbergsgatan 30
Datum: 12 juni, kl. 15.00
Läs mer om evenemanget och anmäl dig på Ersta Sköndal Bräckes hemsida
I artikelserien Saker och ting tar Sydsvenska Dagbladet upp vårt förhållande till prylar och ägande. Tomas Brytting, författare till Äga, leva, dö, berättar bland annat om föremålens betydelse för en meningsfull vardag, om ägandets kemi och om hur existentiell en trumpet kan vara.
— Upp ↑
