Per Gustavsson har läst Alexanderlegenderna och berömmer både form och innehåll, och därtill ger han i sin anmälan en bra presentation av bokens tema: Alexander den stores liv så som det skildrats genom århundradena.
Läs mer om Alexanderlegenderna i tid och rum
En mer skrämmande form av påskkärringar? Finlandssvenska påsktroll fotade 1971.
Pia Holmström, BTJ, recenserar Stora finlandssvenska festboken och finner denna översikt över festtraditioner från 1800-talet till idag “intressant, lärorik och välskriven” och sätter slutomdömet: Briljant.
Anna Bergmans och Carola Ekrems bok avhandlar bland mycket annat traditioner som Knutdagen, Lillajul och karnevalen på Sjusovardagen, påfund som inte alltid känns igen från denna sida om Bottenviken.
Läs mer om Stora finlandssvenska festboken som ges ut i samarbetet med Svenska litteratursällskapet i Finland.
“Kan vi slå fast vad som är livets mening?”
Ann Lagerström presenterar Livets mening på Svenska Dagbladets “Idagsidan”, och Tomas Brytting svarar på hennes fråga:
“Nej, det är väl som när man ritar kroki. Målet är inte att exakt rita av modellen, man skissar. Samma sak tror jag det är med meningen. Vi lever, vi försöker begripa, allt ändrar sig, vi försöker igen. Det är en träning i att skissa.”
Artikeln ger en fin presentation av bokens tema och tar särskilt upp den enkät som är bokens ryggrad och som antologins skribenter har som utgångspunkt för sina bidrag. Enkäten gav många och överraskande svar, flera om vardag, vissa om kärlek och åter andra om Gud eller inget.
Även om Tomas Brytting naturligtvis är försiktig med att ge Svaret, så erbjuder boken en rik flora av möjliga förhållningssätt till Frågan.
“Det kostar på att inte få luta sig tillbaka med gott samvete i den humanitära stormaktens mjuka och ombonade hemtrevnad.”
I en ledare uppmärksammar Lilian Sjölund Maria Ripenbergs Historiens vita fläckar – Om rasismens rötter i Sverige, och hon fortsätter: “Ripenbergs historiska resa petar i de där såren vi inte visste vi hade. Det skaver. För nog trodde vi väl lite till mans att vi var lite bättre än andra europeiska stater?”
Sjölund nämner några övergrepp som skett med den svenska statens goda minne, fläckar som blir belysta i Ripenbergs bok: slavhandel på Guineakusten, kolonisering i Nordamerika och Västindien, terror under kung Leopold II:s flagg i Kongo, men även den mer närliggande koloniseringen av Sápmi. Avslutningsvis skriver Sjölund:
“Maria Ripenberg är uthållig i sin gärning. Och inkännande när hon, förutom att sammanställa forskning och dra slutsatser, lever sig in i de utsattas sårbarhet. Ett viktigt bidrag till vår självbild.”
Den fjärde volymen är här: Brev.
Efter Dikter, Prosa och Kritik följer nu boken med Henry Parlands brev.
Breven från den finlandssvenske poeten Henry Parland (1908–1930) till familj och vänner belyser de litterära verkens tillkomst och den kritik och de diskussioner de gav upphov till.
De ger också en inblick i en ung författares relationer och hans förhållande till sin samtid, personliga och litterära med- och motgångar under några turbulenta år i förbudslagstidens Finland och i Litauens dåvarande huvudstad Kaunas.
Boken innehåller alla brev Parland har skrivit. Än mer omfattande är den digitala utgåvan Korrespondens, som även publicerar mottagna brev. Korrespondens är tillgänglig via Svenska Litteratursällskapet i Finlands hemsida.
Ellen Thesleff och Hildur Hult tillhörde en ny generation kvinnliga konstnärer som kring sekelskiftet 1900 skapade sig en framtid på egna villkor.
Ellen Thesleff (1869–1954) är en av Nordens mest framstående konstnärer. Hon var egensinnig och kompromisslös och kunde leva på sin konst. Hildur Hult (1872–1904) dog helt ung, men hann ändå skapa sig en plats på den svenska konstscenen.
Författarna till två uppmärksammade och hyllade biografier berättar om dessa båda kvinnor som satte avtryck i en konstnärsvärld dominerad av män.
Medverkande:
Magdalena Gram, författare till Hildur Hult – konstnärslöfte i allkonstens tid
Hanna-Reetta Schreck, författare till Jag målar som en gud – Ellen Thesleffs liv och konst
Yukiko Duke, samtalsledare
Datum: Måndagen den 24 februari kl. 18:00
Plats: ABF-huset, Sveavägen 41
Arrangör: ABF Stockholm, Appell Förlag, Svenska litteratursällskapet i Finland (SLS)
Fri entré
Nu som radioföljetong i P1: den kritikerrosade romanen Ghachar Ghochar av Vivek Shanbhag.
Lyssna till berättelsen som beskrivits som lysande, briljant samt en liten sensation – och vars författare kallats en indisk Tjechov. Nio delar i uppläsning av skådespelaren Jacob Nordenson.
Missa inte! Första avsnittet av nio sänds onsdagen den 19 februari.
Raioföljetongen, Sveriges Radio P1
“Bakom saffransgula pärmar döljer sig en utsökt roman om en familj i förfall i Bangalore i södra Indien.”
Stadsbiblioteket i Göteborg har fört upp Vivek Shanbhags “fulländade roman” Ghachar Ghochar på sin lista över rekommenderade böcker.
Läs tipset som avslutar med en uppmaning: “Läs en utsökt och med tanke på sidantalet (ynka 117 sidor) ovanligt innehållsrik roman! Mycket lämnas outsagt. Inte för inte har författaren jämförts med självaste Tjechov.”
Vi gratulerar Ulrika Gustafsson och gläds med henne. Här mottar hon Svenska litteratursällskapet i Finlands pris ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond II. Ulrika tilldelas priset om 18 000 euro för biografin Min ljusa stad. Sally Salminen, livet och litteraturen.
Ur motiveringen: “Gustafssons porträtt av Salminen förenar gedigen arkivforskning med djuplodande insikter i kvinnors självbiografiska berättande. Lösgjort ur den traditionella askungesagan om henne framstår Salminens författaröde som ett av våra mest fascinerande, präglat av geografiskt gränsöverskridande, okonventionella livsval och oförtröttligt skapande. Gustafsson synliggör därmed kanonbildningens mekanismer och kastar fruktbart ljus över litteraturhistorieskrivningens dunkel.”
Antikmässan uppmärksammar insatser under året som gått med priset The Collector’s Awards. Till de nominerade hör Astrid Sampe – Förnyare av svensk industritextil, i kategorin Årets bok.
Juryns motivering: “Anne-Marie Ericsson ger en grundlig genomlysning av Astrid Sampes livsgärning i 1920–80-talets Sverige. En framtida bokklassiker.”
Är Gud annorlunda?
Lennart Nordenfelt
En religionsfilosofisk essä om definitionen av Gudsbegreppet, Guds existens och Guds väsen. Fokus ligger på teorier som avviker från de konventionella religionernas. Hur kan en person med ateistisk eller agnostisk uppfattning förhålla sig till dessa?
Livets mening – Frågan och svaren
Tomas Brytting (red.)
Sex forskare presenterar tolkningar av frågan om livets mening och hur den kan besvaras. De låter också 500 personer svara spontant på frågan. I denna mångfald tar en pedagogisk modell för konstruktiva samtal form.
Guide till det medeltida Rom
Anna Blennow
Se Rom med helt nya ögon i denna guide till den medeltida staden. I nio promenader, baserade på den äldsta kända guideboken till Rom från omkring år 800, får läsaren följa med på en mångbottnad tidsresa.
Latinsk grammatik
Andreas Nordin
Här presenteras såväl formlära som syntax på ett klart och överskådligt sätt, med tydliga exempel. Även ljudlära och ordbildning behandlas. Tyngdpunkten ligger på klassiskt latin, men också medeltidslatinets grammatik ges en kortfattad beskrivning.
Hedvig Elisabeth Charlottes biljetter – Hovliv och storpolitik under gustaviansk tid
My Hellsing & Charlotte Bellamy
Hertiginnan Hedvig Elisabeth Charlottes och grevinnan Sophie Pipers biljettkorrespondens ger inblick i två högreståndskvinnors liv under 1700-talet samt hovlivet i spåren av franska revolutionen.
Stig Wennerström – Myten om en svensk storspion
Wilhelm Agrell
Avslöjandet av Stig Wennerströms förräderi skakade Sverige. Men var han verkligen den storspion han utgav sig för? Och stämde egentligen allt han villigt erkände? Med hjälp av det militära utredningsmaterialet söks svaret på dessa och andra obesvarade frågor.
Handel med konst – Språk och dialog i Paul Sinebrychoffs brevsamling från sekelskiftet 1900
Hanna Lehti-Eklund & Beatrice Silén (red.)
I brevväxlingen mellan den finländske konstsamlaren Sinebrychoff och svenska konsthandlare granskas förändringar i det svenska språket vid sekelskiftet 1900.
Kritik
Henry Parland
Per Stam (utg.)
I del tre i den textkritiska utgåvan Henry Parlands Skrifter publiceras hans samtliga artiklar från åren 1929–1930. Han behandlar judisk avantgardeteater, sovjetrysk film, modern litteraturteori, jazzmusik, 1920-talets mode och mycket annat.
Onsdagen den 15 januari är det dags för en litteraturfestival i miniformat på Scalateatern i Stockholm. Nu imorron har kikarsiktet inställt på finlandssvensk litteratur och är stilenligt döpt efter Märta Tikkanens debutroman. Panelsamtal, läsningar, konsert och fest under en och samma kväll!
Till Scalateatern kommer Mattias Björkas, Hanna Bergström, Ulla Donner, Rosanna Fellman, Tua Forsström, Anneli Jordahl, Adrian Perera och Ellen Strömberg. Ulrika Gustafsson, författaren till Min ljusa stad – Sally Salminen, livet och litteraturen, hör också till de medverkande.
Datum: Onsdag 15 januari kl. 18:00 (programmet börjar 18.30).
Plats: Scalateatern i Stockholm, Wallingatan 32.
Arrangörer: Förlaget, Schildts & Söderströms och Svenska litteratursällskapet i Finland med stöd av Svenska Kulturfonden.
Fri entré!
Läs mer om Ulrika Gustafssons bok om konstnären Sally Salminen: Min ljusa stad
Anna T. Höglund berättar om sin bok Vad ska vi äta? – Om mat och etik i “Meny”, Sveriges Radio P1.
Klimat, djurhållning och närproducerat är givna hållpunkter i samtalet med programledaren Tomas Tengby om vägen till genomtänkta, etiska val som konsument.
Men samtalet berör fler frågor: rätten till mat, hälsoaspekter, värdet av matens sociala och identitetsskapande betydelse. Och har etiken kanske en smak? Att njuta av en god måltid – kan det etiska värdet i ett gott liv balanseras mot andra val?
Anne Ramberg, @anneramberg, skriver på Twitter:
Har nu sträckläst en fantastisk och angelägen bok av @mariaripenberg som alla borde läsa, Historiens vita fläckar – Om rasismens rötter i Sverige.
— Upp ↑
