Appell Förlag

Bläddra gärna i vår nya katalog – eller ladda ned den som pdf.

Otto Pipatti & Petteri Pietikäinen (red.)
Sociologen, antropologen och moralfilosofen Edvard Westermarck (1862–1939) hade stort inflytande över sin tids samhälls- och beteendevetenskapliga forskning. Här granskas den Westermarckska evolutionismen och dess band till samtida ideologiska strömningar.
I samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland.

Syster Gerda – Sjuksköterskan, fackföreningsledaren och politikern Gerda Höjer
Anna Götlind
Gerda Höjer var vid mitten av 1900-talet den mäktigaste kvinnan i svensk fackföreningsrörelse. Hon kämpade för sjuksköterskorna och var även verksam som politiker. Anna Götlind lyfter fram en bortglömd förgrundsgestalt i folkhemmets historia.

Son till Tolstoj – Berättelsen om Lev Lvovitj Tolstoj
Ben Hellman
Lev Lvovitj Tolstojs beundran inför sin berömde far slog ständigt över i uppror. I Sverige fann han sin hustru och sitt idealsamhälle, men han lämnade allt för ett kringflackande liv. Ben Hellman lotsar oss genom ett dramatiskt levnadsöde.

Att mötas kring varor – Plats och praktiker i handelsmöten i Finland 1850–1950
Johanna Wassholm & Ann-Catrin Östman (red.)
Nio forskare om en dynamisk tid i handelns historia, då allt fler kunde försörja sig på småskaliga affärer. Köpare och säljare möttes på torg och kyrkbacke, på marknader med kringresande och i byteshandel på stränder.
I samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland.

Postmodernismen i Stockholm
Ann Pålsson (red.)
Färgstark, subjektiv, hyllad, kritiserad. Sjutton arkitekter, stadsplanerare, byggnadsantikvarier och konstvetare granskar ismen som bröt med modernismens formspråk. Genom texter, bilder, planritningar och skisser undersöker de 1980- och 90-talens postmoderna avtryck i Stockholms byggnader och offentliga rum.

En Qvinna läkare! – Doktor Karolina Widerström
Eva Blomberg (red.)
Karolina Widerström (1856–1949) var Sveriges första kvinnliga läkare. Hennes mottagning i Stockholms Klarakvarter blev en stor framgång och hon arbetade oavbrutet för kvinnors hälsa och rättigheter. Sex författare ger en unik inblick i hennes liv, gärning, relationer och roll i samhällsdebatten.

Franska flanörer – Författarnas Paris, från Balzac till Modiano
Lena Kåreland
Möt Paris genom flanörens strövtåg i den franska litteraturen. Lena Kåreland låter oss ta del av romaner och dikter, tecknar miljöer och lyssnar in röster. Hon berättar också om författarnas egna relationer till sin stad, deras vandringar och vattenhål.

Persilja och gräslök knippas – Karl Alarik Grönholm, finlandssvensk trädgårdsmästare i början av 1900-talet
Anders Leonard Baarman
Ta del av trädgårdsmästare Grönholms kommenterade dagböcker och pomologi. Följ hans sysslor och odling, växtval och trädgårdskonst – samt vägen från torparpojke till chefsträdgårdsmästare vid Gardasjön.

Poeten Gaspara Stampa – En kvinnas röst i renässansens kärlekslyrik
Johanna Vernqvist
Gaspara Stampas poesi utgör ofta ögonblicksbilder och handlar om förälskelse och längtan, svek och begär. Möt renässansens stora kvinnliga poet i boken om hennes liv, lyrik och samtid. Med ett urval dikter i översättning av John Swedenmark.

Med kamera och koffert – Resefotografier före massturismen
Sanna Jylhä & Marika Rosenström (red.)
Livet som resenär före massturismen. Fotografierna bjuder på allt från
sjömannens äventyr till plantageägarens besök på teodlingar i Java.
I samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland.

Ingressen till Bo Erikssons recension av Legenderna om förbundsarken i Dagens Nyheter lyder:

“Arken – eller kistan – med Guds lagar spelar en viktig roll i Israels äldsta historia och Gamla testamentet. Legenderna om den har varit många och vilda. Jan Retsö reder ut de flesta av dem i en fascinerande och lärorik ny bok. Bo Eriksson har läst den.”

Ta del av hela recensionen

Läs mer om Legenderna om förbundsarken

Tre nya böcker har nyligen kommit av trycket – med stor spridning i ämnesval.

Sist ut är Modevetenskap – Perspektiv på mode, stil och estetik. Fjorton  forskare demonstrerar i en rad artiklar hur det unga ämnet modevetenskap på kort tid har vuxit  till ett vittförgrenat forskningsfält. Redaktörer är Emma Severinsson och Philip Warkander.

Den andra boken i serien True spy finns nu i handeln. Efter Stig Wennerström riktar Wilhelm Agrell sitt intresse mot den sovjetryske spionen Oleg Penkovskij. Fram till att han fängslades och sedermera blev dömd till döden 1963 lyckades Penkovskij förmedla tusentals dokument till västliga underrättelsetjänster.

Som längst tillbaka i historien letar sig Legenderna om förbundsarken. Jan Retsö följer spåren efter förbundsarken, den kista som Mose tio budord förvarades i – således samma arkeologiska jakt som Indiana Jones ägnade sig åt på bio! Spåren leder långt bort från Sinais öken, bl.a. till Israel och Etiopien.

Både Oleg Penkovskij (“fascinerande historia”) och Förbundsarken (“spännande resa”) har uppmärksammats av BTJ – läs recensionerna i sin helhet.

Läs mer om Modevetenskap – Perspektiv på mode, stil och estetik

Läs mer om Oleg Penkovskij – Spion på avgrundens rand

Läs Dick Nilssons anmälan i BTJ

Läs mer om Legenderna om Förbundsarken

Läs Linus Björks anmälan i BTJ

Läs mer om Virka fritt

Dick Harrison recenserar År – Historiker berättar i Svenska Dagbladet, och lyfter fram ett axplock av de tjugoen artiklar som ingår i boken, skrivna av lika många historiker, med ämnen från medeltid till 1900-tal. Och han konstaterar:

“Antologin bjuder på en brokig flora av vitt skilda infallsvinklar och ämnen som sammantaget väl illustrerar den imponerande väv av forskningsfält som yrkeskåren numera ger sig hän åt. Därtill kommer ännu en positiv aspekt: antologin är påfallande välskriven  …  det är en njutning att läsa dessa små pärlor till djupdykningar i sju seklers  svensk historia.”

Läs Dick Harrisons anmälan i Svenska Dagbladet

Läs mer om År – Historiker berättar

“Historikern Gunnel Karlsson gör en betydande insats; hennes bok är läsvärd och skrämmande pedagogisk. Jag trodde inte att de kära gamla rekordåren kunde uppröra längre, men man behöver inte vara feminist för att storkna över tidens kvinnoförakt i politik och press.”

Så skriver Ulrika Knutson i Expressen i sin recension av En kvinna i regeringen – Statsrådet Ulla Lindströms liv och arbete.

Fler  pressröster om En kvinna i regeringen:

Torbjörn Nilsson, Svenska Dagbladet: “Det trauma som det innebar att vara dotter till Nils Wohlin, en av de män som ännu i den sista voteringen för hundra år sedan nekade kvinnor att delta i demokratin, och att sedan i vuxen ålder sitta tolv år som ensam kvinna i socialdemokratiska regeringar och stångas med galtar som Per Edvin Sköld och Gunnar Sträng, det traumat skildras ingående i historikern Gunnel Karlssons helt färska bok om Ulla Lindström. Läs den!”

“En vanlig bild av von Wright”, skriver Hans Ruin i sin understreckare om »Skriv så ofta du kan«, “är att han skulle ha varit sliten mellan sin logiskt-begreppsanalytiska forskning och sina kulturfilosofiska intressen. Att detta inte stämmer visar brevväxlingen tydligt.”

I »Skriv så ofta du kan« kan man ta del av Georg Henrik von Wrights och Eino Kailas brevväxling under dryga 20 år. Den unge von Wright skriver till sin lärare och berättar bland annat om sin bekantskap med Ludwig Wittgenstein i Cambridge – ett omvälvande möte med “världens märkligaste människa”, som bor “inne i en butik i stadens ruskigaste fattigkvarter”.

Det är den analytiska filosofin som står i centrum och von Wrights betydelse för dess spridning, inte minst i Norden. Men Hans Ruin fäster sig vid hur von Wright redan tidigt ser filosofin som något mer än bara begreppsanalys: “Den unge von Wright rör sig fritt mellan filosofi, logik, litteratur, konst och musik med samma engagemang”, hans kombination av logisk begåvning och synen på filosofi som en etisk och estetisk livspraktik “bidrog sannolikt till Wittgensteins intresse för den belevade finlandssvensken”, menar Ruin.

Hans Ruin framhåller också utgivaren Bernt Östermans “utförliga inledning – en liten bok i sig”.

Ges ut i samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland.

Läs Hans Ruins understreckare i Svenska Dagbladet

Läs mer om »Skriv så ofta du kan« – Brevväxlingen mellan Georg Henrik von Wright och Eino Kaila 1937–1958

Gunhild Vidén inleder sin recension av Anna Blennows Guide till det medeltida Rom i senaste numret av Classica med att nämna den stora mångfalden av Romguider, och konstaterar att “mig veterligen är detta första gången som vi Romresenärer ges möjlighet att att via en guidebok orientera oss i det medeltida Rom!”

Guide till det medeltida Rom rekonstruerar de “itinerarier” som beskrivs i en handskrift avsedd för pilgrimer. “Under Blennows säkra ledning ger sig därför resenären ut i dagens Rom och kan till fots följa i stort sett samma rutter som en pilgrim i den tidiga medeltiden.”

“Anna Blennow är en säker stilist”, skriver Vidén, och menar att boken  “är lärdomsspäckad utan att man som läsare besväras av det tack vare det lätta anslaget – Blennow gör det trevligt för sina läsare men hon undervärderar dem aldrig.”

Boken har sin grund i ett forskningsprojekt och Gunhild Vidén ser guiden som “ett strålande exempel på den s.k. tredje uppgiften, dvs. att aktuell forskning kommer allmänheten till del i läsbar (och i detta fall) praktiskt användbar form. Med grundläggande kunskaper i Roms topografi, och gärna en god karta, går det alldeles utmärkt att vara “soffturist” med bokens hjälp, inte minst tack vare det rikliga bildmaterialet.”

Gunhild Vidén uppmärksammar också förlagets insats:

“Det är en fröjd att ha denna bok i sin hand. Som alla böcker från Appell förlag är den påkostad i design och layout, och det är rätt och slätt en vacker bok. Jag ser med tillfredsställelse att den är trådhäftad, vilket lovar gott inför dess förmåga att klara det slitage en guidebok utsätts för. Ett bokmärkesband gör det lätt att hålla reda på var man är i boken. Den är också föredömligt korrekturläst, ett inte helt självklart fenomen i nutidens bokutgivning.”

Läs mer om Guide till det medeltida Rom

Svenska litteratursällskapet i Finland belönade i samband med sin årshögtid den 5 februari 26 prismottagare för deras insatser inom litteraturen, forskningen, dramatiken och bildkonsten.

Anne Bergman och Carola Ekrem förärades ett pris för Stora finlandssvenska festboken med följande motivering:

“Ett pris om 7.500 euro var ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond II tillfaller filosofie magister Anne Bergman och filosofie doktor Carola Ekrem för Stora finlandssvenska festboken, en värdefull kunskapskälla till hur finlandssvenskar firat och firar sina fester. Resonemanget berikas av insiktsfulla tankar kring hur högtider kan väcka allt från glädjefylld stolthet över social samvaro och materiellt välstånd till sorg och skam över ensamhet och armod. I ett glittrande rosa skal gömmer sig här en sann pärla.”

Gratulationer till pristagarna!

Ta del av den högtidliga prisceremonin  och läs om priserna

Läs mer om Stora finlandssvenska festboken

En “snygg och uppslagsrik antologi som kombinerar nyansrika resonemang med klart berättande” – så karaktäriseras År – Historiker berättar i Dagens Nyheter.

“Att skriva tillgängligt och fängslande men ändå forskningsnära är inte lätt, för att uttrycka sig försiktigt”, skriver Magnus Västerbro i sin recension, och konstaterar att denna bok klart visar “att det finns gott om historiker som mycket väl kan kombinera nyansrika resonemang med lättillgängligt berättande”.

I boken väljer 21 historiker 21 årtal från medeltid till 1900-tal. Magnus Västerbro lyfter särskilt fram berättelserna om 1714, 1933 och 1983:

“En läsning av ”År” visar sig med andra ord bli en fascinerande resa genom nästan 750 år av förflutenhet. Inte minst fungerar boken som goda berättelser om historia alltid gör – som en påminnelse om hur föränderliga många av de villkor vi människor lever under i själva verket är.”

Läs Magnus Västerbros recension i Dagens Nyheter

Läs mer om År – Historiker berättar

“Andreas Nordin … följer nu upp sin med rätta prisade Latin. En introduktion från 2016 med Latinsk grammatik – Grammatica Latina.”

Så skriver Eva Nylander i sin bokanmälan i BTJ, och fortsätter: “Det är en stor händelse – den första moderna latinska grammatiken på svenska på mer än ett halvt sekel. En efterlängtad bok alltså!” Eva Nylander uppmärksammar de pedagogiska och effektiva exemplen och förklaringarna och nämner även formen: “Boken är, liksom Nordins förra, formmässigt vacker.”

Ungefär samtidigt som Latinsk grammatik kommer av trycket blir nu också påpassligt nog  Latin. En introduktion tillgänglig i en tredje upplaga!

Läs Eva Nylanders anmälan i BTJ

Läs mer om Latinsk grammatik – Grammatica Latina

Läs mer om Latin. En introduktion

Historia handlar om det som har hänt – det förflutna. Många förknippar därför historia med årtalsexercis. Men det som hänt är sällan så enkelt att det kan kopplas till ett enskilt år eller en enskild person. En historieskrivning som enbart handlar om väl­bekanta händelser och kända aktörer lämnar dessutom stora delar av mänskligheten osedda.

Men årtalen finns där, både de kända och de mer okända.

I den nyutkomna boken År – Historiker berättar presenterar tjugoen historiker berättelser om människor och händelser med förankring i specifika år, från medeltid fram till våra dagar: 1250, 1452, 1495, 1541, 1620, 1679, 1714, 1768, 1776, 1796, 1818, 1843, 1864, 1895, 1931, 1933, 1946, 1950, 1969, 1979 och 1983.

Läs mer om År – Historiker berättar

Inför helgerna har vi skickat ut ett nyhetsbrev med en exposé över årets utgivning.

Vill du prenumera på nyhetsbrevet? Skicka ett mejl till nyhetsbrev@appellforlag.se.

En god jul i bokens tecken!

Illustrationer i nyhetsbrevet: Kristin Lidström

I Vetenskapsradion Historias (P1) årliga presentation av julklappsböcker rekommenderar Kristina Ekero Eriksson Augusta Lundin – Haute couture på svenska: “Det är en dröm att läsa den här boken och läsa om de kvinnor som burit de här dräkterna … bara att läsa bildtexterna får en att tappa andan!”

Här är länken till det fylliga inslaget om Augusta Lundin, hennes legendariska modehus och de exklusiva klänningarna (börjar ca 12 minuter in i programmet).

Besök gärna utställningen på Thielska Galleriet och följ museets verksamhet.