Vardagskonst som kulturarv
Stockholm är fullt av konstupplevelser. På gator och torg, i offentliga byggnader och trapphus, på gårdar och i trafikmiljöer – överallt möter vi konstnärliga uttryck. Det kan handla om målningar och skulpturer, installationer och minnesmärken, men också om interaktiva upplevelser, lekredskap, ja till och med hela inredningar.
Under 1900-talet förändrades synen på den offentliga konsten, från utsmyckning med idoliserande porträtt till gestaltning av människors livsmiljö. År 1937 blev den en naturlig del av alla stockholmares vardag när den så kallade enprocentsregeln infördes – en procent av byggkostnaden skulle avsättas för konstnärlig gestaltning.
Den offentliga konsten är uppskattad. Den är en självklar del av vårt gemensamma kulturarv. Men den väcker också frågor. Hur ska den konstnärliga gestaltningen se ut? Var ska konstverken placeras? Hur ska de förvaltas? Vem ska bekosta renoveringar? Och bör alla konstverk sparas för framtiden?
I Vardagskonst som kulturarv belyses den offentliga byggnadsanknutna konstens historia och framväxt i Stockholm. Mot en fond av tidigare seklers konst- och samhällssyn, och med fokus på 1900-talet fram till idag, väcker skribenterna frågor om bevarandet av våra konstrelaterade kulturmiljöer.
Medverkande: Marie Andersson, Fredric Bedoire, Lena From, Johan Folkesson, Madelene Gunnarsson, Stefan Hagdahl, Karin Hermerén, Susanne Ingo, Cilla Jahn, Sebastian Johans, Ann Magnusson, Cathrine Mellander Backman, Henrik Orrje och Laila Reppen.
Vardagskonst som kulturarv är Samfundet S:t Eriks årsbok 2023.
Läs mer i Appell Förlags katalog.