Den kvinnliga tvåsamhetens frirum

Det finns inte mycket skrivet om kärlek mellan kvinnor i ett historiskt perspektiv i vare sig Sverige eller Norden, även om intresset bland läsarna nog kan vara stort. Ämnet tas ibland upp i biografier om enskilda personer, men Den kvinnliga tvåsamhetens frirum tar ett större grepp om ämnet.

Boken är ett pionjärarbete där författarna lyfter fram en rad av den tidiga kvinnorörelsens kvinnor som levde i nära relationer med varandra. Många av dessa bodde dessutom tillsammans. Ibland handlade deras samboskap kanske i första hand om vänskap eller om praktiska och ekonomiska överväganden. Men andra gånger var det romantisk kärlek som band dem samman. Detta tycks för det mesta ha respekterats inom rörelsen, men det fanns såväl personliga som politiska skäl att vara diskret utåt. Homosexualitet var ett brott fram till 1944 och den antifeministiska propagandan smutskastade gärna både kvinnorörelsen och dess företrädare.

Initierat och medryckande levandegör bokens författare en dold del av historien och berättar om författaren Selma Lagerlöf, läkaren Karolina Widerström, kritikern Klara Johanson, historikern Lydia Wahlström och många andra av tidens förgrundsgestalter.

Författare: Irene Andersson, Eva Borgström, Carina Burman, Beatrice Christensen Sköld, Lars Gårdfeldt, Hanna Markusson Winkvist, Ulla Manns, Lisbeth Stenberg, Eva Helen Ulvros och Ulla Wikander.

Pressröster:

OBS, Sveriges Radio P1, anmälan av Anna Thulin

New Swedish Books, Autumn 2018, utvald i klassen Non-Fiction

Amnesty Press, anmälan av Sanna Blomgren

BTJ, anmälan av Inger Wassenius

Feministiskt Perspektiv, intervju med Eva Borgström

Flamman, anmälan av Anna Remmets

Hufvudstadsbladet, recension av Rita Paqvalen

Respons, recension av Lisa Öberg