Tankens utåtvändhet

Georg Henrik von Wright som intellektuell

Red.:

Johan Strang, Thomas Wallgren

Georg Henrik von Wright var såväl en internationellt ryktbar filosof i den analytiska skolan som en uppmärksammad samtidskritisk essäist. Hans pessimistiska tidsdiagnos och ställningstaganden i aktuella frågor väckte ofta häftig debatt. Här uppmärksammas de olika sidorna i hans tänkande och spänningen mellan dem. I centrum står von Wrights populära skrifter och roll som utomakademisk intellektuell. Essäisten von Wright granskas i relation till sin egen och vår tid. Även förhållandet till Wittgenstein – som von Wright efterträdde i Cambridge och vars skriftliga kvarlåtenskap han förvaltade – får ny belysning.

Georg Henrik von Wright var arketypen för en intellektuell och knappast någon gång tidigare eller senare har en nordisk filosof haft en sådan attraktionskraft och självklar auktoritet i den offentliga debatten. År 1995 arrangerade ABF ett heldagsseminarium i Stockholm under rubriken »Att förstå sin samtid«. Huvudtalare var von Wright. Salen var inte tillräckligt stor för att alla drygt 2 000 personer skulle få plats. G.H. von Wrights pessimistiska tidsdiagnos och kontroversiella ställningstaganden väckte ofta häftig debatt, och frågorna han tog upp är lika aktuella i dag. I den nya boken Tankens utåtvändhet lyfter skribenterna fram hans populära essäsamlingar såsom Humanismen som livshållning och Vetenskapen och förnuftet samt hans livliga engagemang i bland annat miljöfrågor och politik.

Georg Henrik von Wright utnämndes till professor i Helsingfors 1946. Två år senare, vid 32 år ålder, kallades han till Cambridge för att efterträda århundradets kanske viktigaste filosof, Ludwig Wittgenstein, som professor i filosofi. Hundraårsjubilaren von Wright (1916–2003) uppmärksammas nu med den första boken där hans populära skrifter och roll som utomakademisk intellektuell ställs i centrum. Hans tänkande sätts in i sitt sammanhang i nordisk filosofi och samhällsdebatt från 1930-talet och framåt. Essäisten von Wright granskas i relation till sin egen tid och vår. Även förhållandet till Wittgenstein, vars skriftliga kvarlåtenskap han förvaltade, får ny belysning. Boken öppnar perspektiv på Nordens historia under 1900-talet, men inspirerar också till debatt om de intellektuellas framtid.

Redaktörer för Tankens utåtvändhet är Johan Strang, docent och universitetslektor i Nordenstudier vid Helsingfors universitet, och Thomas Wallgren, docent och universitetslektor i filosofi och föreståndare för von Wright och Wittgenstein-arkivet vid Helsingfors universitet.

I antologin medverkar även Aulis Aarnio, Lars Hertzberg, Nora Hämäläinen, Anna-Stina Lindholm, Merete Mazzarella, Bengt Molander, Svante Nordin, Stefan Nygård, Anne-Marie Søndergaard Christensen, Risto Volanen och Bernt Österman.