Nyheter
18 mars 2018
»Inträngande skildring av livet på Jasnaja Poljana«
Kristina Rotkirch recenserar Ben Hellmans Hemma hos Tolstoj i den finska kulturtidskriften Nya Argus. Den stora och brokiga skaran besökare och brevskrivare som kontaktade Tolstoj är bokens ämne, och Rotkirch skriver att minnesbilderna har »en fräschör och intimitet som leder rätt in i vardagslivet på Jasnaja Poljana«.
16 mars 2018
Njutbart, elegant och sakligt
Anna Möller-Sibelius recenserar Förbjuden frukt, en »underhållande och bildad« essäbok, full av intressanta ämnen. Möller-Sibelius framhåller bl.a. Lena Kårelands analys av Elsa Beskows liv i det högborgerliga Djursholm och hur man på 1970-talet – grundlöst och anakronistiskt – kunde anse att hennes barnböcker var likgiltiga för sociala orättvisor. Möller-Sibelius skriver:
4 mars 2018
Elva lyxiga praliner
»Den är lite som en exklusiv ask praliner...« inleder Therese Bohman sin recension av Lena Kårelands nyutkomna Förbjuden frukt. Litterärt, franskt och kvinnligt i Svenska Dagbladet och fortsätter: »Elva vackert förpackade essäer om företrädesvis franska kvinnliga författarskap, som inleds med en intressant essä om Simone de Beauvoir och åldrandet.«
13 februari 2018
Läsandet som den yttersta synden
»Fina, korta, men intensiva« – så beskriver Sinziana Ravini Lena Kårelands essäer. Ravini gläds åt att boken med »det förföriska namnet Förbjuden frukt och ett mycket vackert omslag form givet av Fredrika Siwe« uppmärksammar flera glömda och feltolkade böcker. Kvinnors läsande – den förbjudna frukten – är en viktig utgångspunkt, och Ravini avslutar med karakteristiken: ”en mycket gripande och lustfylld historia om läsningens och skrivandets makt”. Läs hela Sinziana Ravinis recension i Göteborgsposten. Även Bibliotekstjänst uppmärksammar den förbjudna läsfrukten. De välskrivna och medryckande essäerna »väcker lust att läsa de böcker som tas upp«, skriver Anna-Karin Skoglund. Läs mer om Förbjuden frukt – Kvinnligt, franskt och litterärt.
28 januari 2018
»De flesta vill återvända«
»Under hela mitt liv har jag velat förstå henne, vad som händer i en människa som tvingas lämna sitt liv bakom sig och ska bygga upp ett nytt i ett annat land. Det är en smärtsam process som präglar flyktingens existens och ofta också nästa generation.« Li Bennich Björkman berättar om sin mor, som flydde från Estland under andra världskriget. Läs hela intervjun i Upsala Nya Tidning. Läs mer om Sörja ett liv, leva ett annat – Om flyktingens mörker och ljus