Dubbel Respons med förhoppningar om serieutgivning
I senaste numret av tidskriften Respons (4/2017) uppmärksammas två böcker från Appell Förlag: Känslornas revolution och Tankens utåtvändhet – Georg Henrik von Wright som intellektuell.
Känslornas revolution recenseras av Sara Kärrholm. Hon framhåller att en av de stora förtjänsterna med antologin är rikedomen på material som skribenterna använder sig av när de närmar sig det känslostormande 1970-talet. Texter om empatin i Svenska Chilekommittén, sexuella frigörelsefilmer, lycka i arbetslivet och vrede hos socialdemokrater ringar in ett decennium då alla känslor skulle ventileras, särskilt de starkaste.
Ett uppfriskande drag i bokens bidrag är att de sträcker sig bortom de mest alternativa och vänstervridna tendenser som perioden gärna förknippas med, och lyckas ge en mångsidig beskrivning av tiden och samhället. Ett exempel är skildringen av hur chefer började med sensitivitetsträning för att bli bättre och känslobejakande ledare.
Sara Kärrholms recension innehåller också en kommentar om bokens formgivning:
»Appell Förlag och formgivaren Eva Wilsson har skapat en bok som på många sätt förstärker 1970-talskänslan genom det materiella utförandet, allt ifrån typografi och färgsättning av rubriker och bilder till själva omslaget, vars illustration påminner om exempelvis bilder av Monica Schultz, som var en flitigt använd illustratör i böcker, veckotidningar och många andra sammanhang under 1970-talet.«
Kärrholm avslutar med att önska sig liknande undersökningar av 1950-talet eller 1990-talet:
»Utifall detta gäng forskare eller några andra skulle ta sig an andra decennier för framtida antologier med känslohistoriskt perspektiv hoppas jag att de använder samma förlag. Som historiskt intresserad skulle man då kunna se fram emot en spännande serieutgivning i Appells regi, som dessutom skulle göra sig fint i bokhyllan.«
Läs mer om Känslornas revolution
Jonna Hjertström Lappalainen recenserar antologin Tankens utåtvändhet – Georg Henrik von Wright som intellektuell. Hon tar bland annat fasta på antologins bidrag om von Wrights roller som analytisk filosof och samtidskritisk essäist i offentligheten.
von Wrights pessimism och tveksamma inställning till teknik var svåra att förena med den analytiska filosofins förnuftstro. »Denna inre konflikt eller tvetydighet är bokens intressantaste tema«, skriver Hjertström Lappalainen.
Hon jämför också med de intellektuellas position i vår tid. Den lärde och bildade har än tydligare än på 1900-talet ersatts med »papegojliknande expertröster« – och makten intas av helt andra figurer. Var kan röster som von Wrights komma idag? Här finner hon boken verkligt intressant.