Vårens böcker
Nytt år, nya böcker! Bland vårens titlar ryms såväl bildningsbegreppets som vaggvisans historia. Den rödskimrande marmorn från Vestlax, som polerades till kungliga statussymboler, presenteras med nytagna fotografier. Förläggarpionjären Amanda Hammarlund porträtteras, liksom regissören Arne Mattsson som kallats Sveriges Hitchcock, och Tove Jansson med särskilt fokus på hennes förhållande till hav och skärgård. Här finns böcker om 1600-talets mästerliga konstnär Artemisia Gentileschi, om 1800-talets förfalskare Carl Grandells framfart samt om tre av 1900-talets kvinnliga kulturpersonligheter och introduktörer av italiensk litteratur i Sverige. Tidskriften Ord och Bilds historia tecknas, begreppen självuppoffring och oegennytta diskuteras, föreställningen om ett vi i Svenskfinland granskas och serien Värt att veta växer med nytillskotten Bubblor och Blåbär.
Fortsätt läsningen nedan, och för fördjupade presentationer, klicka på länken till den nya katalogen. God fortsättning på det nya bokåret!
Havet och Tove – Livet i skärgården
Otto Latva & Maarit Leskelä-Kärki
På det yttersta skäret i Borgå skärgård fann hon en egen plats. Havet var ständigt närvarande hos Tove Jansson. Skärgårdskulturen, djuren, vädret, hennes gömställen och byggprojekt, allt lever i hennes texter och bilder.
Artemisia Gentileschi – Poeternas musa
Görel Cavalli-Björkman
Artemisia Gentileschi (1593–1656) nådde stora framgångar som historiemålare, blev invald i konstakademin i Florens, kallades poeternas musa i de litterära kretsarnas Venedig. Här skildras hennes liv, verk och status som kvinnlig konstnär i barockens Italien.
Ordet, bilden och bildningen – Kulturtidskriften Ord och Bild de första femtio åren 1892–1942
Magdalena Gram
Ord och Bild är en av världens äldsta nu levande kulturtidskrifter – kanske den äldsta. Med tongivande skribenter, modern reproduktionsteknik och en liberal kultursyn blev den en omedelbar framgång, senare följd av motvind i en föränderlig omvärld.
Marmor från Finland – Svensk maktsymbol under flera sekel
Eva Johansson
I Vestlax, utanför Åbo, bröts marmor. Redan Johan III satte värde på den vackert röd-vit-grå stenen, unik i Europa. Med stenanalys spåras dess väg till slott och gårdar runtom i Sverige.
Arne Mattsson – Film till varje pris
Anna-Maria Blomgren & Roger Blomgren
Han kallades »Sveriges Hitchcock« och gjorde världssuccé med Hon dansade en sommar – startskottet för »den svenska synden«. En sällsynt produktiv publikfavorit, men också en av 1960-talets mest utskällda filmregissörer med svårigheter att få uppdrag.
Sov mitt lilla hjärta – Vaggvisan i Sverige
Christina Mattsson
Vaggvisan är en uråldrig visgenre, troligen en av våra äldsta. I boken ger författaren, som är en av vårt lands främsta visforskare, en bred introduktion till ämnet. Orden »Sov mitt lilla hjärta« är lånade ur en vaggvisa som sjöngs för över 250 år sedan.
Ett eget Rom – Kvinnliga budbärare av italiensk kultur till Sverige
Cecilia Schwartz
Tre svenska kvinnor, verksamma i Italien under 1900-talet: Ellen Lundberg-Nyblom, Gunhild Bergh och Martha Larsson. Genom deras liv framträder en ny historia om kulturmöten, skapande kvinnors villkor och vår bild av Italien.
Gränser och gemenskap – De nya andra och föreställningen om ett vi i Svenskfinland
Elina Oinas & Lotti Harju (red.)
Om identitetsskapande gränser och om strävan efter gemenskap, trots dessa gränser. »Finlandssvenskhet« ses ofta som något oproblematiskt, men vilka är effekterna av illusionen om ett »vi«?
Moralisk excellens – Om att överträffa plikten
Mats J Hansson
Vilket moraliskt ansvar har de som tillhör den privilegierade delen av jordens befolkning? Vad är ett gott liv i en värld där andras lidande aldrig är långt borta? Om självuppoffring, oegennytta och »moraliska hjältar« som Sophie Scholl och Raoul Wallenberg – men också om godhetens och pliktens gränser i vardagen.
Skola för bildning – Idéhistoriska perspektiv på en nutidsfråga
Henrik Bohlin
Både självklart och svårfångat – bildningsbegreppet har använts med olika innebörd i otaliga sammanhang. Här tecknas dess historia med början i romantikens bildningsideal, via 1900-talets folkbildnings- och medborgarskapstankar till återkomsten i svensk skolpolitik i vår tid.
Dikter och aforismer
Edith Södergran
Inledning av Agneta Rahikainen
Holger Lillqvist (utg.)
Samtliga dikter och aforismer som Edith Södergran (1892–1923) skrev på svenska, här samlade i pocketformat. När hon debuterade för drygt ett sekel sedan bröt hon mot normerna och skapade ett eget lyriskt idiom. En poesi som talar till läsare än idag.
Förfalskaren Grandells liv och lögner
Kirsi Vainio-Korhonen & Mikael Korhonen
Det är stoff för en skälmroman. I par med pigan Lovisa Herlin ger sig torparsonen Carl Grandell på att förfalska sedlar. Ett socialt statiskt tidigt 1800-tal speglas i en brottsbana, där den ökande skrivkunnigheten blev ett verktyg för att rubba cirklarna.
Amanda Hammarlund – Förläggarpionjär, läsfrämjare, kulturdemokrat
Lena Kåreland
Okänd för de flesta, men drivande bakom publikationer som Jultomten och den oändliga raden med röda bokryggar: Barnbiblioteket Saga. Verksam i en blomstringstid för barnlitteratur lockade Amanda Hammarlund gräddan bland illustratörer och skribenter.
Bubblor – Blåbär
Värt att veta – Vetenskap för nyfikna, kompakt och lättläst på 60 sidor.
De finns i kastrullen och i champagne – via bubblorna guidar Oscar Henriksson till några av fysikens universella principer.
Ett superbär – Laura Jaakola och Hannele Klemettilä granskar blåbärets hälsoeffekter, växtmiljöer och symbolvärde.
Illustration av Gerda Tirén från 1913. Gerda Tirén, Elsa Beskow, Jenny Nyström och Carl Larsson var några av de många framstående konstnärer som förläggaren Amanda Hammarlund lyckades engagera för »Jultomten« och Sagabiblioteket.