Appell Förlag

Kategori: Nyheter (sida 1 av 11)

Tung biografi om Ellen Thesleff

I sin understreckare om Jag målar som en Gud av Hanna-Reetta Schreck konstaterar Magdalena Gram att konsthistorieskrivningens luckor fortfarande behöver fyllas med bidrag om “kvinnliga konstnärer”.

Gram använder citattecken, med en anspelning på biografins föremål. Ellen Thesleff ville inte bli kallad “kvinnlig” konstnär.

Thesleff (1869–1954) var verksam under den finska guldåldern och ställde bl.a. ut tillsammans med Helene Schjerfbeck. Men där Schjerfbeck slog igenom, med en aura av sårbart kvinnligt geni, väckte Thesleff inte samma intresse – kanske sammanhängande med att hon snarare var livsglad och självständig, menar Schreck. Schreck beskriver Thesleff som både kompromisslös och kantig.

Biografin följer konstnären i hennes utveckling från symbolism mot modernism, och berättar bl.a. om de många konstnärligt betydelsefulla vistelserna i Italien. Sammanfattningsvis, skriver Gram, är Schrecks biografi ett tungt vägande bidrag till kunskapen om Ellen Thesleffs liv och verk.

Läs Svenska Dagbladets understreckare

Läs mer om Jag målar som en gud – Ellen Thesleffs liv och konst

Den okända svenska slavhandeln

Upsala Nya Tidning intervjuar Maria Ripenberg om hennes nya bok, Historiens vita fläckar – Om rasismens rötter i Sverige.

Startpunkten för bokprojektet blev en artikel Maria Ripenberg skrev om den sist frigivne  svenske slaven (1847), en artikel som väckte stort gensvar. Och det är ett för många okänt förflutet som Maria Ripenberg lyfter fram – slavhandeln lyser med sin frånvaro i skolböcker för högstadie- och gymnasieelever.

Boken berättar om den världsvida, statligt understödda handeln – som bl.a. berör Västindien, Guineakusten och Kongo – och gör även skeendet mer greppbart genom ett antal gestaltade människoöden.

Läs artikeln på UNT:s hemsida

Läs mer om Historiens vita fläckar

Litterära evenemang 7 och 8 oktober

Måndag 7 oktober
Litteraturpanel: eget rum och egna pengar – om att bryta mönster som kvinnlig konstnär

Litteraturpanel med Hanna-Reetta Schreck, Magdalena Gram och Ulrika Gustafsson. Med Ulrika Knutson som moderator diskuterar författarna till tre nya biografier fascinerande och normbrytande finländska konstnärskvinnor från 1900-talets första hälft: Ellen Thesleff, Hildur Hult och Sally Salminen. Vilken var drivkraften hos dessa kvinnor och vilket var priset för eget rum i en tid då konstvärlden dominerades av män?

Plats: Finlandsinstitutet, Snickarbacken 4, Stockholm
Datum: Måndag 7 oktober, kl. 18.00

Läs mer om evenemanget


Tisdag 8 oktober

Föredrag: Historiens vita fläckar – Om rasismens rötter i Sverige

Maria Ripenberg berättar om sin nyutkomna bok, Historiens vita fläckar. I boken presenteras tidigare okänt och/eller föga uppmärksammat stoff som ger ett nytt perspektiv på dagens ständigt debatterade frågor om rasism och om migration. Det är en föga smickrande bild av svensk historia som blottläggs. Precis som de stora koloniala makterna, var Sverige med och byggde sitt välstånd på handel med människor.

Plats: Rönnells antikvariat, Birger Jarlsgatan 32, Stockholm
Datum: Tisdag 8 oktober, 17.00

Läs mer om evenemanget

Nytt inför bokmässan i Göteborg

Appell på bokmässan

Appell Förlag har en del av Svenska litteratursällskapet i Finlands monter (C02:30). Välkommen att titta in, botanisera i utgivningen och köpa böcker till mässpriser!

Förutom de nya böcker som presenteras vid programpunkter finns vår backlist och ytterligare tre alldeles nya titlar i montern:

Program

Torsdag 26.9

Forskartorget kl 16.00–16.15 (monter B05:72)
Människan i dagens välfärdssamhälle

H.C. Andersens saga Flickan med svavelstickorna är utgångspunkt för en granskning av hur det är att vara människa i dagens välfärdssamhälle. Det handlar om etiska och socialpolitiska frågor som mänsklig utsatthet, livets slutskede, barns rättigheter, klassklyftor och jämlikhet.
Medverkande: Gunilla Silfverberg, professor i vårdetik, Ersta Sköndal Bräcke högskola.

Fredag 27.9

Forskartorget kl 12.25–12.40 (monter B05:72)
Historiens vita fläckar

Efter andra världskriget stod konsekvenserna av rastänkande plågsamt klara. Sverige hade varit rasbiologins pionjärland. Till landets historia hör också rollen som en kugge i den transatlantiska slavhandeln och det koloniala projektet. I en ny bok fyller Maria Ripenberg  i de vita fläckarnas berättelse.
Medverkande: Margareta Björkman, professor em. i litteratursociologi, introducerar Maria Ripenberg, journalist och filosofie hedersdoktor vid Uppsala universitet.

 

Finlandsarenan 13.30–14.00 (monter C02:32)
Eget rum och egna pengar – om att bryta mönster som kvinnlig konstnär

Den nya kvinnan vid sekelskiftet 1900 gjorde det möjligt för expressionisten Ellen Thesleff (1869–1954) och författaren Sally Salminen (1906–1976) att slå sig fram i världen. Men vilket var priset för ett eget rum i en tid då konstvärlden dominerades av män?
Medverkande: Hanna-Reetta Schreck och Ulrika Gustafsson intervjuas av Wivan Nygård–Fagerudd.
Arrangeras i samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland.

 

Litteraturbankens monter 14.20–14.50 (monter B01:04)
Den Stora Dagenefter

Per Stam och Agneta Rahikainen samtalar om Henry Parland i dansrestaurangernas och smuggelspritens Helsingfors på 1920-talet.
Arrangeras i samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland.

 

 

Forskartorget 16.20–16.35 (monter B05:72)
Eget rum och egna pengar

Ellen Thesleff (1869–1954) levde på sitt expressionistiska måleri. Hon klippte håret kort och använde herrkläder. Författaren Sally Salminen (1906–1976) gjorde en klassresa från hembiträde till hyllad romanförfattare. Men vilket var priset för ett eget rum i en tid då konsten dominerades av män?
Medverkande: Hanna-Reetta Schreck och Ulrika Gustafsson intervjuas av Wivan Nygård-Fagerudd.
Arrangeras i samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland.

 

Seminarium 17.30-17.50 (Scen rum för historia J1)
Eget rum och egna pengar – om att bryta mönster som kvinnlig konstnär

Den nya kvinnan vid sekelskiftet 1900 gjorde det möjligt för expressionisten Ellen Thesleff (1869–1954) och författaren Sally Salminen (1906–1976) att slå sig fram i världen. Men vilket var priset för ett eget rum i en tid då konstvärlden dominerades av män?
Medverkande: Hanna-Reetta Schreck och Ulrika Gustafsson intervjuas av Ulrika Knutson.
Arrangeras i samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland.

Lördag 28.9

Seminarium 10.30–10.50 (Scen litterär salong, salong H1)
Den Stora Dagenefter. Om flanören Henry Parland

Henry Parland (1908–1930) skrev inte bara poesi utan också en roman vid sidan av kortprosa. 1920-talets Helsingfors är hans miljö, med dansrestauranger, smuggelsprit och trötta gestalter som söker sin väg. Kjell Westö samtalar med Per Stam, expert på Henry Parlands produktion.
Arrangeras i samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland.

 

Gamla stans bokhandels scen 11.00–11.30 (monter B01:049)
Historiens vita fläckar: Om rasismens rötter i Sverige

Maria Ripenberg och Lisa Bjurwald har båda granskat rasism och främlingsfientlighet i artiklar, reportage och böcker. Här möts de i ett samtal om en ny, stark och drabbande bok av Maria Ripenberg, där hon fyller i den svenska historiens vita fläckar.

 

 

 

Finlandsarenan 13.30–14.00 (monter C02:32)
Den okände Henry Parland

Henry Parland dog när han var 22 år, ändå är hans författarskap betydande både kvalitativt och kvantitativt. Hans produktion samlas nu i fyra volymer som berättar hela historien om hans liv och estetik, även sådant vi inte tidigare visste.
Medverkande: Per Stam och Elisa Veit intervjuas av Pieter Clas.
Arrangeras i samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland.

Finlandsarenan 14.00–14.30 (monter C02:32)
Att skapa oordning

Sally Salminen föddes som åländsk småbrukardotter 1906, men krävde av livet att få bli författare. Hon var en modern och kosmopolitisk människa som gjorde en hisnande klassresa från hembiträde i New York till hyllad och prisbelönad författare i Norden.
Medverkande: Ulrika Gustafsson intervjuas av Wivan Nygård-Fagerudd.
Arrangeras i samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland.

Söndag 29.9

Forskartorget 10.05–10.20 (monter B05:72)
Att skapa oordning

Sally Salminen föddes som åländsk småbrukardotter 1906, men krävde av livet att få bli författare. Hon var en modern och kosmopolitisk människa som gjorde en hisnande klassresa från hembiträde i New York till hyllad och prisbelönad författare i Norden.
Medverkande: Ulrika Gustafsson intervjuas av Wivan Nygård-Fagerudd.
Arrangeras i samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland.

 

Finlandsarenan 10.30–11.00 (monter C02:32)
Den Stora Dagenefter. Om flanören Henry Parland

Henry Parland (1908–1930) skrev inte bara poesi utan också en roman vid sidan av kortprosa. 1920-talets Helsingfors är hans miljö, med dansrestauranger, smuggelsprit och trötta gestalter som söker sin väg.
Medverkande: Kjell Westö och Per Stam.
Arrangeras i samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland.

 

Gamla stans bokhandels scen 14.00–14.30 (monter B01:049)
Kjell Westö och Per Stam om 1920-talets Helsingfors och Henry Parland

Henry Parland (1908–1930) skrev inte bara poesi utan också en roman vid sidan av kortprosa. 1920-talets Helsingfors är hans miljö, med dansrestauranger, smuggelsprit och trötta gestalter som söker sin väg. Kjell Westö samtalar med Per Stam, expert på Henry Parlands produktion.
Arrangeras i samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland.

En kväll om konstnären Ellen Thesleff

Välkommen till författarkväll!

Hanna-Reetta Schreck, som skrivit den nyutkomna Jag målar som en gud, kommer till Gamla Stans bokhandel för ett samtal med Wivan Nygård-Fagerudd.

Plats: Gamla stans bokhandel, Stora Nygatan 7

Datum: Tisdagen den 17 september, kl. 18.00

Läs mer om evenemanget

Läs mer om Jag målar som en gud – Ellen Thesleffs liv och konst

Zacharias Topelius får förnyad aktualitet

Zacharias Topelius var vid decennierna kring 1900-talets mitt den mest lästa författaren  i Sveriges Radios »Dagens dikt«. Han är inte bortglömd idag, denna finlandssvenska 1800-talsstorhet. Jonas Nordin, professor i bok- och bibliotekshistoria i Lund, tar i sin positiva understreckare om forskningsantologin Författaren Topelius upp några av de olika aspekterna av författarskapet och dess fortlevnad.

Nordin nämner särskilt storverket Fältskärns berättelser. Den historiska skrönan har lyckats nå nya läsare inte minst tack vare att den har kunnat anpassas för olika  medier, t.ex. som Illustrerad Klassiker-serie.

Läs Jonas Nordins understreckare i Svenska Dagbladet

Läs mer om Författaren Topelius – med historien mot strömmen

Finlandssvensk poesi i Rotundan

Per Stam och Fredrik Hertzberg berättar och samtalar med Jonas Ellerström om poeterna Gunnar Björling och Henry Parland, två av den finlandssvenska modernismens mest framstående namn. Till detta suggestiv uppläsning av Johan Fagerudd.

Plats: Stockholms stadsbibliotek, Sveavägen/Odengatan, Stockholm

Datum: Måndagen den 9 september, kl. 18.00

Läs mer om evenemanget på Stadsbibliotekets hemsida

Läs mer om Henry Parland, Dikter

Läs mer om Henry Parland, Prosa

Läs mer om »Mitt språk är ej i orden«

Sally Salminen i nytt ljus

Ålandstidningen intervjuar Ulrika Gusfafsson om hennes  biografi om Sally Salminen. Uppmärksamheten kommer i god tid – boken föreligger först den 25 september.

Den åländska författaren Sally Salminen gjorde sensationell debut 1936 med romanen Katrina. Ett omfattande skribent- och författarskap följde, men uppmärksamheten blev aldrig densamma. Gustafsson ger med sin bok en mer fullödig bild av en sammansatt person och ett författarskap som präglades av socialt patos och inte väjde för att ge kvinnans och barnets perspektiv på världen.

Läs Ålandstidningen

Läs mer om Min ljusa stad – Sally Salminen, livet och litteraturen

Höstens böcker 2019

Historiens vita fläckar – Om rasismens rötter i Sverige
Maria Ripenberg
En ny drabbande bild av svensk historia – om hur rasismen vilar på en historisk grund som länge varit negligerad.

Min ljusa stad – Sally Salminen, livet och litteraturen
Ulrika Gustafsson
Ett fängslande porträtt av den åländska små­brukardottern som gjorde världssuccé med romanen Katrina.

Utsatthet och ansvar – Flickan med svavel­stickorna i vår tid
Gunilla Silfverberg (red.)
Initierade forskare ger nya tankeväckande perspektiv på hur det är att vara människa i dagens välfärdssamhälle.

Hildur Hult – Konstnärslöfte i allkonstens tid
Magdalena Gram & Anne De Geer
En mångsidig konstnär som trots sitt korta liv lämnade bestående avtryck när liv och konst flätades samman.

Etisk kod för chefer
Erica Falkenström
Kunskap, verktyg och etiska riktlinjer som ger värdefullt stöd i chefens vardag och bidrar till en medveten organisationskultur.

Jag målar som en gud – Ellen Thesleffs liv och konst
Hanna-Reetta Schreck
Banbrytare och en av Nordens mest framstående målare.

Stora finlandssvenska festboken
Anne Bergman & Carola Ekrem
Experter på ­festseder i Svenskfinland, om Runebergsdagen och många andra festligheter.

Författaren Topelius – med historien mot strömmen
Pia Forssell & Carola Herberts (red.)
Topelius mång­fasetterade författarskap i ny belysning.

Per Olof Hallman – Stadsplanekonstens förnyare
Ann Pålsson (red.)
Portalfigur för den konstnärliga stads­byggnadskonsten och arkitekten bakom våra mest älskade trädgårdsstäder.

Prosa, Henry Parland
Utg. Elisa Veit
I Henry Parlands Skrifter 2 finns hans samtliga berättande kortare texter och ett tiotal dagboks­anteckningar.

Ny bok om expressionisten Ellen Thesleff

Hanna-Reetta Schrecks fylliga och välskrivna bok Jag målar som en gud om Ellen Thesleffs liv och konst ligger klar.

Ellen Thesleff (1869–1954) var en stark och modig visionär som inte kompromissade i sitt konstnärskap. Hon har befunnit sig i skuggan av sin tidsfrände Helene Schjerfbeck, men nu föreligger den fängslande biografin i svensk översättning av Camilla Frostell.

Försjunk i berättelsen, brevväxlingen, konsten och fotografierna.

Ges ut i samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland.

Läs mer om Jag målar som en gud – Ellen Thesleffs liv och konst

Rikedom av perspektiv på kulturell gigant

En klassiker kan alltid tas upp på nytt. En av många infallsvinklar i antologin om Zacharias Topelius handlar om hur “Fältskärns berättelser” levt vidare i serieform.

I sin anmälan av Författaren Topelius – med historien mot strömmen i BTJ skriver Håkan Grissler att boken ger ”en rikedom av perspektiv på Zacharias Topelius” och ”utgör en mycket bra introduktion till en av gårdagens kulturella giganter”.

Läs Håkan Grisslers anmälan i BTJ

Läs mer om Författaren Topelius – med historien mot strömmen

Ett ironiskt twitterkonto för 90 år sedan

Henry Parland upphör inte att fascinera. I sin anmälan i Sydsvenskan fäster sig Ann Lingenbrant vid hur modern hans poesi är, trots att föremålen för dikterna är nog så daterade:

 ”Nittio år senare har provokationerna förvandlats till vintagekolorerad charm. Få saker är väl så föråldrade i vår klimatfebriga epok som kärleksförklaringar till bensin, bildäck och konsumtion.

Samtidigt är mycket hos Henry Parland levande och, ja, modernt. Flera av hans dikter kunde lika gärna ha varit skrivna på det lekfullt experimenterande 60-talet, det blänkande urbana 80-talet eller ett lakoniskt ironiskt Twitterkonto idag.

 De illusionslösa klacksparkarna och ångestfyllda tomhetsgrimaserna är lika färgade av sin tid som tidlöst ungdomliga, och författarens aktiekapital på ”500.000 oroliga tankar” har långtifrån tappat i värde. När han förkunnar att idealen reas ut, men att vi måste sänka priset ännu mer, ja, då tycker man sig stå inför en samtidspoet.”

Läs Ann Lingebrandt anmälan i Sydsvenska Dagbladet

Läs mer om Henry Parlands Dikter

Konsten att skriva sakprosa

Olof Petersson funderar på sommarläsning för statsvetenskapligt intresserade i ett inlägg på Politologerna. Vid sidan om några läsvärda amerikaner framhåller han även en svensk tradition med välskrivna faktaböcker. Bland nutida författare nämner han Li Bennich-Björkman:

»Svenska statsvetare har också varit framgångsrika när det gäller att skriva begripligt och innehållsmättat. Några har varit särskilt skickliga i sakprosans konst. Det är fortfarande en njutning att läsa Herbert Tingsten och Carl Arvid Hessler. Bland dagens statsvetare är Li Bennich-Björkmans ”Sörja ett liv, leva ett annat: om flyktingens mörker och ljus” (2017) en bok som håller samma litterära kvalitet.«

Läs Olof Peterssons inlägg på Politologerna

Läs mer om Sörja ett liv, leva ett annat

Fascinerande om den svårdefinierade känslan kärlek

Magnus Västerbro skriver om kärlek i Dagens Nyheter, närmare bestämt om kärlek i äktenskap genom historien.

Han inleder sin artikel med en episod ur Brita Plancks bok Förnuft eller känsla – Adel kärlek och äktenskap som beskriver hur Malla Montgomery tackar nej till det goda partiet Adolf Mörner på grund av att hon inte älskar honom.

Mallas nej daterar sig till 1803. Men Magnus Västerbro hittar många exempel, bl.a. i Brita Plancks bok, på att känslor – inte bara ekonomi och status – kunde ha en avgörande roll för äktenskapsbildning långt före 1800-talet.

Läs Magnus Västerbros artikel i Dagens Nyheter

Läs mer om Förnuft eller känsla

äldstainlägg

Upp ↑