Legenderna om förbundsarken

Vad hände med den israelitiska förbundsarken som omtalas i Gamla testamentet? Med kistan av akacieträ och stentavlorna med de tio budorden skrivna av Guds eget finger? Denna kista figurerar i Israels tidiga historia men försvinner sedan spårlöst ur historien, vilket givit upphov till en rad judiska, islamiska och kristna legender om dess öden. Till de senare hör att arken förvaras i skattkammaren till Sionskatedralen i Axum, det kristna Etiopiens heliga stad.

Var det verkligen som den bibliska ursprungshistorien säger? Och om arkens närvaro i Etiopien betvivlas, varifrån kommer då denna tradition, vad betyder den, finns det något föremål i Axum och vad är det i så fall?

Det är en vindlande berättelse, ett stort och fascinerande komplex av kultur- och religionshistoria som granskas av Jan Retsö, professor emeritus i arabiska.

Utgiven i samarbete med Svenska Humanistiska Förbundet.
Svenska Humanistiska Förbundets skriftserie 143.

Pressröster:

Dagens Nyheter, recension av Bo Eriksson

P1 Vetenskapsradion Historia listar »Årets bästa böcker«

BTJ, anmälan av Linus Björk

Från Sinai till Axum. Spåren efter förbundsarken finns inte bara i Bibeln. Legender och arkeologiska lämningar leder långt bort från öknen där de tio budorden överlämnades till Mose. – Arken finns exempelvis avbildad på mynt från omkring år 130, präglade av judiska revoltörer mot romarna. På målningar från 200-talet i synagogan Dura Europos, vid Eufrat, syns arken som ett litet skåp. – Arktraditionerna följer berättelserna om Salomo och drottningen av Saba, som i sin tur leder vidare till Makeda, »Etiopiens sista drottning«, förknippad med Gabal Barkal, Nubiens heliga berg … – Men historien om förbundsarken lever inte bara i heliga texter och legender: idag vördas arken i Axum i Etiopien.