Helgonnamn i almanackan

Birgitta, Henrik och Klara är vanliga namn i dag, men hur är det med Adelgunda, Quirinus och Corona? I den rikligt illustrerade Helgonnamn i almanackan berättar Heikki Oja om närmare 800 kända och okända helgon och legenderna bakom dem.

Många namn i dagens almanacka har sin bakgrund i den medeltida kyrkans helgonkalender och firandet av helgonens dödsdagar. Detsamma gäller helgdagar som midsommar och Mikaelidagen, eller sjusovardagen och Luciadagen.

Här presenteras helgonen i datumordning från nyårsdagen till nyårsafton, och även rörliga helgdagar som påsken finns med. Förutom martyrerna ingår också namn på bibliska personer, biskopar och påvar, och senare även kungligheter.

Namnen har funnits med i tryckta svenska almanackor och kalendrar från 1500- till 1700-talet. När Sverige på 1500-talet övergick från katolska kyrkan till den lutherska slutade man fira helgonen, men de bekanta namnen levde ändå vidare. Vissa namn har funnits kvar på samma datum i århundraden i de sverigesvenska och finlandssvenska almanackorna, medan andra fått nya datum, tagits bort och ibland också återfått sin plats.

Boken är en översatt och omarbetad version av Suomen kansan pyhimyskalenteri (Kirjapaja, 2011).

Över­sättning: Heikki Oja och Karl Johan Donner.

Heikki Oja är docent i astronomi. Han var chef för Helsingfors universitets almanacksbyrå 1995–2013.

Ges ut i samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland.

Läs Ulf Lindgrens recension i BTJ.