Följa pengarna

Under 1900-talets första hälft spelade extern finansiering en avgörande roll för att initiera och forma nya vetenskapliga discipliner vid Stockholms högskola. Genom bidrag från internationella aktörer som Rockefeller Foundation och lokala mecenater skapades moderna forskningsmiljöer inom områden som experimentell zoologi och empirisk samhällsvetenskap.

Pengar från dessa aktörer finansierade inte bara forskning och byggnader i centrala Stockholm – de bidrog också till att forma en ny forskarpersona. Här används detta begrepp för att analysera dygder, ideal och beteenden som en akademiker förväntades tillägna sig för att vinna erkännande i den internationella gemenskapen. Genom att »följa pengarna« blottläggs hur dessa nya professionella ideal var djupt präglade av genus. Den ideala vetenskapspersonen framställdes som en man obunden av familjeansvar, vilket skapade barriärer för kvinnor.

Med hjälp av fördjupande fallstudier – bland annat av filosofen Einar Tegens metamorfos till offentlig intellektuell och av zoologparet John och Astri Runnströms delade forskarpersona – undersöker Kirsti Niskanen hur makt, kön och kapital var sammanflätade. Hon visar hur gårdagens finansieringsmodeller lade grunden för strukturer som än idag präglar den akademiska världen.