Det stora Jernsystemet

Järnet har en särställning i svensk historieskrivning. Tekniska innovationer, brukspatroners livsföring och brukens ekonomiska betydelse har väckt uppmärksamhet och beundran genom tiderna. Mycket har skrivits om de uppländska bruken som med ståndsmässiga herrgårdar, vinkelräta bruksgator och strama parker fortfarande leder tankarna till storhetstiden på 1700-talet. Men här tecknas för första gången en bredare bild av dessa miljöer, rik på detaljer, med brukssamhället som nav och med gruvor och jordegendomar som integrerade delar. Brukens minutiösa bokföring ger ledtrådar till hur livet tedde sig – i enkla parstugor och på odlingslotter, under långa dagsverken i gruvgångar och hammarsmedjor, på åkermark och vid hästdragna slädar och vagnar. Såväl för kvinnor som för män gällde arbete, som med »trohet drifwes« gentemot den mäktige patronen – det var den patriarkala idealbilden av brukshushållning. Med järnet knöts Dannemora till »det stora Jernsystemet«, och med hästforor och längs vattenvägar länkades Uppland till Amsterdam, London och världen därbortom.

Läs Katarina Tavakols anmälan i BTJ.