Höstens böcker 2025
Bläddra gärna i Appells nya katalog. Mycket nöje!
Tillbaka till Rousseau – En uppfostringsfilosofi och dess avtryck i svensk litteratur och pedagogik
Marianne Molander Beyer
Barndomens naturtillstånd skulle bevaras genom uppfostran – Rousseaus tankar om hur ett bättre samhälle ska skapas har allt sedan 1700-talet påverkat pedagogiken men också kulturen i stort, med avtryck hos författare som Carl Jonas Love Almqvist och Ellen Key.
Oavsett vad vi kallar skönhet – Om Donna Tartts Den hemliga historien
Moa Ekbom (red.)
En student dras in i dödliga intriger på ett amerikanskt college i Donna Tartts kultbok från 1992. Romanen, tongivande för fenomenet Dark Academia, studeras ur en rad olika perspektiv – passageriter, varumärken, vuxenblivande, psykopati och antik grekiska.
Dödshjälp – Perspektiv och begrepp
Gunilla Silfverberg
Kan man få samhällets hjälp att avsluta livet, om man lider outhärdligt till följd av en olyckshändelse eller obotlig sjukdom? Inte i Sverige, men i allt fler länder införs den rätten. Författaren tar ett brett grepp om denna omdiskuterade fråga och låter etiska principer och begrepp få stort utrymme.
Genus, arbete och landsbygd – En livsvärld i rörelse 1500–1960
Anders Ahlbäck, Johanna Ilmakunnas, Hanna Lindberg & Pirjo Markkola (red.)
Med ett långt tidsperspektiv skildras landsbygdens kvinnor och män, med relationer, levnadsförhållanden och flyttmönster under ständig förändring.
Åbo i lågor – Minnen från branden 1827
Hannu Salmi
»Åbo existerar icke mer«, så rapporterade tidningarna – branden 1827 var en internationell nyhet. Tre fjärdedelar av staden förstördes och 11 000 människor blev hemlösa. Några nyckelpersoners öden vittnar om desperation och sorg, men även om värme och generositet.
Från Pommerska kartverket till Sveaborg
Axel Magnus von Arbin – Nytänkande kartograf och fästningsbyggare i frihetstidens Sverige
Christina von Arbin
Under von Arbins (1717–1791) livstid var försvarsduglighet en riksangelägenhet. Han ritade fästningar på Sveaborg och Tavastehus och Pommerska kartverket var epokgörande för militär kartering.
Åboromantiken – Idéer, läslust och nätverk på 1810-talet
Jukka Sarjala
Inspirerade av tysk filosofi och med goda kontakter med Uppsala formades en krets av unga akademiker som har kallats Åboromantikerna. De verkade i det litterära livet – men också i det politiska, med konfrontativa utspel mot den nya ryska överhögheten.
Gyllenstiernska gravkoret – Medeltid gestaltad av Isak Gustaf Clason
Mats Edström
Ett sentida uttryck för de adliga ätternas vilja att manifestera ära och minne, format till en lågmäld arkitektur med en terrass för stillhet och reflektion. I det av Isak Gustaf Clason ritade gravkoret, invigt 1918 på kyrkogården vid Brunnby kyrka i Skåne, nytolkas en svunnen tid.
Bergman bakom kulisserna – Ingmar Bergmans samarbeten på teatern
Karin Helander
Ingmar Bergman, i första hand omskriven som filmregissör, uppmärksammas här som den legendariska teaterregissör han också var. Med hjälp av brevväxlingar, regiböcker och dagboksanteckningar synliggörs hur teateruppsättningarna skapades i nära samarbete med scenografer, skådespelare och en rad andra medarbetare.
Finländarnas historia i Sverige – I en ny tid 1995–2025
Jarmo Lainio (red.)
Ett dussintal framstående akademiker och journalister beskriver hur relationen till Finland påverkats av EU och Nato. De granskar Finlandsbilden i Sverige, identitetsfrågor, demografi och den svenska minoritets- och utbildningspolitiken för finländarna i en omvälvande tid.
Byggnadsvården berättar – Ett samhälles omsorg om det redan byggda
Dan Hallemar (red.)
Med femtio års perspektiv granskas byggnadsvårdsåret 1975. Vad ledde fram dit, och vilka är lärdomarna för dagens samhälle? Här skildras protester och rivningar men också kunskapsuppbyggnad och de goda exemplen.
Med leran i min hand – Om skulptrisen Sigrid Blomberg
Berit Linden
Hennes mest kända verk, Bebådelsen, en bedjande Jungfru Maria, inköptes 1900 till Nationalmuseum som första skulptur av en kvinna. Sigrid Blomberg (1863–1941) nådde stora framgångar inom den sakrala konsten under 1900-talets början, men har senare fallit i glömska.
Värt att veta: Straff och Humor
Vetenskap för nyfikna, kompakt och lättläst på 60 sidor. Heidi Jokinen och Pia Slögs orienterar om olika synsätt på straff, bortom det förhärskande så kallade retributiva tänkandet. Jarno Hietalahti utreder något högst individuellt men också allmängiltigt i tid och rum: humorn.
