I sin understreckare om Jag målar som en Gud av Hanna-Reetta Schreck konstaterar Magdalena Gram att konsthistorieskrivningens luckor fortfarande behöver fyllas med bidrag om “kvinnliga konstnärer”.

Gram använder citattecken, med en anspelning på biografins föremål. Ellen Thesleff ville inte bli kallad “kvinnlig” konstnär.

Thesleff (1869–1954) var verksam under den finska guldåldern och ställde bl.a. ut tillsammans med Helene Schjerfbeck. Men där Schjerfbeck slog igenom, med en aura av sårbart kvinnligt geni, väckte Thesleff inte samma intresse – kanske sammanhängande med att hon snarare var livsglad och självständig, menar Schreck. Schreck beskriver Thesleff som både kompromisslös och kantig.

Biografin följer konstnären i hennes utveckling från symbolism mot modernism, och berättar bl.a. om de många konstnärligt betydelsefulla vistelserna i Italien. Sammanfattningsvis, skriver Gram, är Schrecks biografi ett tungt vägande bidrag till kunskapen om Ellen Thesleffs liv och verk.

Läs Svenska Dagbladets understreckare

Läs mer om Jag målar som en gud – Ellen Thesleffs liv och konst