Förnuft eller känsla

I dag handlar äktenskap mest om enskilda individers lycka, men förr var det något som angick hela släkten. I synnerhet inom adeln, där gods och börd påverkade valet av äktenskapspartner. En vanlig uppfattning är att giftermål inom adeln förr var affärsmässiga uppgörelser mellan två släkter. Huvudsyftet med äktenskapet skulle ha varit att tillföra familjen ekonomiska tillgångar och inflytelserika släktförbindelser. Individens vilja var därmed underordnad familjens önskemål. Om de två som skulle gifta sig hyste några känslor för varandra ansågs spela mindre roll.

Historikern Brita Planck har genom en undersökning av dagböcker, brev och memoarer kunnat visa att börd och ekonomi, i synnerhet det senare, visserligen var viktiga i resonemangen om äktenskap, men att det framför allt var kärlek som diskuterades inom adeln – både när det gällde egna äktenskapsplaner och när andras äktenskap kommenterades.

Så här uttryckte sig till exempel en ung man år 1767: »När jag tänker på det mänskliga livet, förefaller det mig, som om äktenskapet bör vara den enda lyckan här i världen, om det är lyckligt. Vilken tillfredsställelse kan man inte känna i sällskap med en kvinna som på en gång ger intryck av älskarinna och vän! Vilken njutning söka bereda henne lyckliga stunder, att akta och vårda sitt äktenskap för en person, som man tillber och älskar ömt, och som å sin sida besvarar makens uppmärksamhet med en uppriktig och varm kärlek.«

Pressröster:

Göteborgs-Posten, anmälan av Ellen Mattson

Dagens Nyheter, artikel av Magnus Västerbro

Sveriges Radio P1, Vetenskapsradion Historia, anmälan av Kristina Ekero Eriksson (ca 29 min. in i programmet)

BTJ, anmälan av  Pia Holmström

Populär historia, anmälan av Anna Larsdotter

Feministbiblioteket, anmälan av Hanna Lager