Vårens böcker 2017
Terroristen i Toulouse – Anteckningar om Frankrikes algeriska historia
Alice Petrén
Algeriet var Frankrike. Landet var inte bara en koloni, utan hade parlamentsledamöter i Paris och en miljon fransmän gjorde Algeriet till sitt hemland. Blodiga strider upplöste år 1962 relationen Paris–Alger, men den fortsätter att kasta sin skugga över dagens Frankrike. De försummade laglösa förorterna, den nationalistiska ytterhögern med Le Pen i spetsen och decennier av terrorattentat har kopplingar till Frankrikes koloniala historia och i synnerhet till den med Algeriet. Länderna förblir sammanflätade ekonomiskt, kulturellt och säkerhetsmässigt.
Alice Petrén var i närmare ett decennium Sveriges Radios Sydeuropakorrespondent, med ansvar även för Nordafrika. Med stor kunskap ger hon här bitar i ett komplicerat pussel och utforskar något som många gärna skulle vilja glömma.
Känslornas revolution – Kärlek, ilska och lycka på 1970-talet
Helena Bergman, Christina Florin och Jens Ljunggren (red.)
1970-talets känslomönster utmärktes av en dröm om mänsklig gemenskap och befrielse från fördomar samt en vilja att komma i kontakt med sig själv och andra, att söka det äkta, det naturliga, det autentiska och nå en öppenhet. Man ville att det skulle kännas på ett visst sätt att arbeta, vila, skapa, vara solidarisk, konsumera, ha sex, vara barn, förälder, man och kvinna, ung och gammal, överordnad och underordnad. Befrielse och öppenhet var nyckelord. Här skärskådar en grupp historiker, idé- och filmhistoriker detta färgstarka och omvälvande decennium. De granskar allt från politik och medier till kärleksliv och moral. Fram växer en fascinerande bild av hur känslorna blir till regler och mönster – och att normerna för vad människor förväntas känna och faktiskt känner varierar i tid och rum.
Tankens utåtvändhet – Georg Henrik von Wright som intellektuell
Johan Strang och Thomas Wallgren (red.)
Georg Henrik von Wright var såväl en internationellt ryktbar filosof i den analytiska skolan som en uppmärksammad samtidskritisk essäist. Hans pessimistiska tidsdiagnos och ställningstaganden i aktuella frågor väckte ofta häftig debatt. Här uppmärksammas de olika sidorna i hans tänkande och spänningen mellan dem. I centrum står von Wrights populära skrifter och roll som utomakademisk intellektuell. Hans tänkande sätts in i sitt sammanhang i nordisk filosofi och samhällsdebatt från 1930-talet och framåt. Essäisten von Wright granskas i relation till sin egen och vår tid. Även förhållandet till Wittgenstein – som von Wright efterträdde i Cambridge och vars skriftliga kvarlåtenskap han förvaltade – får ny belysning.