En femtedel av mänskligheten är konfucianer. Med denna häpnadväckande siffra inleder Lars Peter Fredén sin utförliga anmälan av ”Konfucius samtal” i Torbjörn Lodéns kommenterade översättning (Respons 3/2017).

Fredén framhåller hur denna knapphändiga filosofi i olika varianter har präglat det bildade Kina genom historien och gör det alltjämt. Till och med Mao kunde sin Konfucius, även om han gjorde sitt bästa för att utplåna läran.

En över 2.000 år gammal kinesisk text utgör givetvis en stor utmaning för en nutida svensk översättare. Med några belysande jämförelser med tidigare tolkningar ger Lars Peter Fredén inblick i de många vägval Torbjörn Lodén ställts inför, inte minst vad gäller närhet till originalet och stil. Och han konstaterar: Lodéns översättning utgör en mycket betydande prestation, en kulturgärning.

Att detta verk kan ha haft så enorm betydelse kan vara svårt att förstå vid en första läsning – men ”ger man texten tid växer den in i en”. Läsaren får också god hjälp med en introduktion om tiden och textens tillkomsthistoria, ”allt elegant sammanfattat och utan krångligheter”. Konfucius själv träder fram som en människa som älskar lärandet, och som är trogen sig själv och sin kallelse att ”genom vad Lodén med en lyckad formulering kallar personlig förädling bli en ädel människa”.

Läs mer om Konfucius samtal.